Föreningsnytt nr 4, 2023-08-04.  AG&LR.

Nytt från Klimatriksdagen

Sommar och sol

Sommaren 2023 slog som befarat värmerekord globalt. Rapporter om extremväder kommer från alla kontinenter och innehåller bränder, skyfall, översvämningar och kollapsande isar. Bilderna på ekosystem i kris är fruktansvärda och i bjärt kontrast till foton på semesterfirare strax intill. Hur kan så många välja att “flyga till solen” när det brinner?  Gästbloggaren Ester Gubi utvecklar det absurda i situationen här.

Forskning inom bland annat psykologi och sociologi studerar vägen till beslut. Teorier om ett kausalt samband mellan värdering-tro-normer är en av de vanligare förklaringsmodellerna. Altruism är den värdering som är starkast kopplat till beslut för klimatet, med även andra värderingar såsom själviskhet, traditionalism, öppenhet för förändring och njutning har inverkan på vårt beslutsfattande. Men eftersom värderingar är längst ner i kedjan har den oftast en indirekt effekt på faktiska beslut. Normer däremot har ett stort genomslag. 

Normer är de oskrivna regler som finns kring vad som är ett acceptabelt beteende. Många av dessa normer kan ha skadliga effekter på klimatet och andra levande varelser utan att vi generellt reflekterar så mycket på det. Vi som lever i normen, och kanske gynnas av dem, har ofta svårt att se och ifrågasätta den. Därför kanske personer, även om den har värderingar för klimatet, ändå fattar beslut som är negativa för det, eftersom “alla andra” gör på det sättet och en faktiskt förtjänar att “unna sig en semester till solen när det regnar i Sverige”. 

Det positiva med normer är, som Greta Thunberg skriver på sida 359 i Klimatboken, att de går att förändra. De är mycket enklare att förändra normer än värderingar och dessutom har en sån påverkan större effekt på faktiska beslut. Studier visar att vi är mest villiga att ändra beteende när någon vi har förtroende för - kanske en vän eller kollega - visar på ett alternativ. Vi som fattar beslut för klimatet kan inspirera andra och bryta skadliga normer genom att prata om vårt klimatengagemang. Visa och berätta för andra hur ni återhämtar er och får behov som umgänge och lek uppfyllda utan att bidra till ekosystemets kollaps. Berätta och bjud in!

Att bli inbjuden är enligt studier om samhällsengagemang en av de vanligaste anledningarna till varför människor blir aktivt engagerade. Därför lanserar klimatriksdagen nu värvningskampanjer Bjud in! där vi uppmuntrar alla att bjuda in tre bekanta att bli medlemmar i Klimatriksdagen och ta del av vårt arbete. Det är bara att sätta igång att prata med grannar och visa dem Klimatriksdagens inspirerande videos. Så blir vi snart fler i arbetet för en snabb och rättvis omställning.

Ambition och aktiviteter att bjuda in till lider det ingen brist på under hösten 2023 - varmt välkommen och tack för att du är med!

Illustration av styrelsen målbild och strategiska prioriteringar för  verksamhetsåret 2023.

MEDBORGARKRAFT I KLIMATPOLITIKEN

Klimatriksdagens projekt med lokala klimatrådslag ligger nu i startgroparna. Finansiellt projektstöd är beviljat och rekrytering av projektsamordnare i full gång. Projektet kommer att utveckla metoder för deltagande demokrati i den svenska kontexten och genom folklig förankring ta fram skarpa förslag på lokala klimatlösningar. En viktig nyckel till framgång i projektet är att vi får ett bra samarbete med några lokala klimatgrupper som vill testa klimatrådslag tillsammans med oss. 

Vill du ha ett rådslag i din kommun? 

Den 23 september håller vi en digital upptakt med lokala klimatgrupper inom FOLK (Forum för lokal klimataktivism) för att presentera projektet och påbörja sökandet efter de tre platserna för sveriges första klimatrådslag. Du är inbjuden - mer information kommer. Notera den 23 september i din kalender redan nu.

Info om projektet finns här!

Påverka de folkvalda

Ny kampanj för att nå riksdagsledamöter - vill du vara med?

En av de tre strategiska prioriteringarna som styrelsen satt för verksamhetsmålet 2023 är att försöka påverka riksdagens ledamöter att ta större klimatansvar och blåsa av den polariserade debatten om vad som ses som möjliga åtgärder. En ambitiös idé som kläckts är att ta personlig kontakt med alla riksdagsledamöter. Styrelseledamot Cecilia Emanuelsson som samordnar kampanjen skriver:

Syftet är att försöka minska oviljan mellan riksdagens partier att samarbeta i klimatfrågan och öka möjligheten för långsiktiga gemensamma beslut om en effektiv klimathandlingsplan 2023. Poängen är att alla riksdagsledamöter har ett ansvar - och säkert oroas av klimatet - även om deras politiska uppdrag är att sköta skolfrågor, sjukvårdsfrågor, eller försvarsfrågor. Avsikten är att söka människan bakom politikerna och ställa frågan: Hur känner du för klimatförändringarna?

Vid intresse att delta i kampanjen kontakta snarast 

På gång! Klimatriksdagen i samverkan

Week of Action for Social and Climate Justice

Aktionsvecka för social- och klimaträttvisa arrangeras den 15-22 september,  över hela landet av ett nätverk av gräsrotsrörelser och organisationer. Genom veckan uppmärksammas den täta kopplingen mellan social rättvisa och klimaträttvisa.

Klimatriksdagen deltar i week of action tillsammans med ett trettiotal nätverk inom miljö-och klimatrörelsen. Alla sammanslutningar bidrar med egna program och ett gemensamt kalendarium är under utformning på eventets hemsida. För närmare info om tanken med aktionsveckan se eventets hemsida.

Klimatriksdagens programbidrag är under planering. Kontakta om du vill bidra.