plg_search_attachments
Sök - Kategorier
Sök - Kontakter
Sök - Innehåll

Ska LfM uttala sig mot kärnkraften?

Kärnkraften har under många år debatterats bland medlemmarna i Läkare för Miljön. Många är naturligtvis emot, men det finns också de som anser att klimatförändringarna kräver att vi utnyttjar kärnkraften.

I maj 2010 ordnade LfM ett seminarium om energi. Här blev det klart att tillgång till billig energi är mycket viktig ur ett välfärds- och hälsoperspektiv. Ska skolbarn över hela världen kunna läsa sina läxor krävs minst en glödlampa i varje rum. Ska spädbarns- och mödradödligheten i alla länder närma sig svenska nivåer krävs möjlighet att transportera födande mödrar och sjuka barn till sjukhus. Ska alla vaccineras mot mässling, polio etc krävs fabriker som tillverkar vacciner.

Att olja, kol och uran kommer att utvinnas så länge som det går att göra vinster på brytningen stod också klart. Klimat- och miljöpåverkan kommer inte att hejda utvinningen. Likaså ansågs det att om vi vill ha en värld utan kärnvapen så kan vi inte ha kärnkraft.

Idag, efter katastrofen i Fukushima, Japan, har nackdelarna med kärnkraften blivit uppenbara. En rad artiklar och bloggar belyser detta ur olika aspekter. Många kopplar samman kärnkraften och energifrågan med tillväxt och det ekonomiska systemet. Att det drabbar företagen och världsekonomin är klart.

Andra har skrivit så tankeväckande om kärnkraft, energi och ekonomi att jag inte behöver upprepa det. Läs till exempel:

Stockholm efter peak oil  SvD Brännpunkt
Fokusera på peak oil  GP
Supermiljöbloggen 
David Jonstad i SVT
Kärnkraftens sårbarhet  (Per Gahrton)
Finanskrisernas tidsålder i Effekt klimatmagasinet (flera artiklar)
Det artificiella perspektivet  (Erik Berg)
Oil and trouble (George Monbiot) 
Do we really want to green the economy?  (Emanuele Campiglio)
Flute-tankar 
Livet efter oljan 
Vi har inte råd med kärnkraft   UNT
Slutnotan för kärnavfallet  E24 
Vind och vatten ger lägst elkostnad  Energimagasinet 4/2010
Forsmark 25.7.2006  Film om incidenten och vad som hade kunnat hända
Fukushima: Consequences of Systemic Problems in Nuclear Plant Design  
Dagbok mot atomkraft  11.2.2010 Om uranbrytning i Sverige 
Okunskap inför svensk uranbrytning  SR 10.2.2010 
Hur farlig är uranbrytning?  SR 10.2.2010
I stället för kärnkraft  Om fusionskraft. Fokus 27.6.2011 

Kärnkraftens svårigheter

Inte inom ramen för hållbarhet 

Här följer hållbarhetsprinciperna, och hur kärnkraft förhåller sig till dem. Mer detaljer längre ner i artikeln.

1. Ämnen från jordskorpan får inte systematiskt öka i naturen. Radioaktiva ämnen som uran, radon, radium, torium och tecnetium samt tungmetaller sprids vid gruvbrytningen och/eller läcker från anläggningar, t ex i kylvatten.

2. Ämnen från samhällets produktion får inte systematiskt öka i naturen. Plutonium, ett av de giftigaste ämnen vi känner, uppstår i kärnprocesser och nu finns i biosfären igen – efter att ha varit borta därifrån i nästan ½ miljard år. Utarmat uran (uran 238, DU) sprids fr.a. i krigshärjade områden.

3. Naturen får inte trängas undan mer och mer rent fysiskt. Undanträngning av flora och fauna sker i alla led: framför allt vid gruvorna men också vid kärnkraftverken och vid förvaring av avfallet.

4. Tilliten människor emellan undermineras inte mer och mer genom olika former av maktmissbruk. Kärnkraften förbehålls rika länder pga. de höga investeringskostnaderna. Negativa effekter av brytningen drabbar huvudsakligen fattiga länder och fattiga människor. Det är extremt svårt att hålla civil användning av kärnkraft separerad från kärnvapen och terrorism.

Kostnaderna i resurser och pengar

- Kostnaderna att installera kärnkraft, om riskerna skall kunna kontrolleras inom rimlig nivå, är så dyra att det är ett orimligt energislag. Den nya reaktorn Olkiluoto 3, som ska drivas med ny teknik, har blivit ordentligt försenad och mycket dyrare än planerat - 60 miljarder kronor i stället för 30.

- Allt som har med kärnkraft att göra är otroligt dyrt. Den översyn som påbörjas som en följd av katastrofen i Japan kommer att leda till ökade kostnader. Det slutförvar som börjat byggas i Onkalo, Finland beräknas idag kosta 30 miljarder. Enligt SKB uppskattas kostnaden för vårt eget avfall till 123 miljarder kronor fram till 2084. Av dessa är 31 miljarder förbrukade.

- Om alla i världen ska ha tillgång till lika mycket kärnkraftsel som svenskar lär det behövas 7 000 kärnkraftverk (mot dagens 442). Så mycket uran blir svårt att få fram till rimliga kostnader. Och de fattiga länderna, som verkligen behöver öka sin energianvändning, lär inte ha råd att bygga säkra kärnkraftverk.

- Svenska kärnkraftverk ska försäkras för 12 miljarder kronor. Tjernobylkatastrofen har beräknats kosta 1 000 miljarder.

- Till och med miljöministern Andreas Carlgren anser att kärnkraften bara kan vara en parentes. Man talar om 10-20 år framåt – sedan blir uranet för dyrt. Ny kärnteknik ligger betydligt längre fram än så.

- Varje krona som läggs på detta energislag tas från andra satsningar i t ex energieffektiviseringar och utveckling av hållbara energisystem.

Brytningen och anrikningen

- Man bryter malm som innehåller minst 1 promille uran. Övriga 99,9 procent utgör slagg innehållande bland annat radon, radium, torium, tungmetaller och syra. Slaggen, som är både giftig och lågaktiv, samlas i dammar. Det händer att dammarna läcker eller brister, och slaggen förs då ut i floder.

- Uranbrytning sker oftast i avlägsna områden med underprivilegierad befolkning. Man har konstaterat ökad frekvens av olika sorts cancer hos gruvarbetare och deras familjer, kromosomavvikelser och utvecklingsrubbningar hos barn.

- Av denna promille uran är det 1 procent som utgör uran 235 (halveringstid 713  miljoner år) som kan användas som kärnbränsle.  

- Övrigt är uran 238, även kallad utarmat uran (depleted uranium, DU, halveringstid 7,5 miljarder år). Det är mycket tungt, giftigt och lågaktivt, och används bland annat som ballast i fartyg, i vapenammunition och i stridsvagnar. När damm, t.ex. från sönderskjutna stridsvagnar, innehållande DU inandas eller sväljs finns risk både för toxisk njurskada och för lokal cancerutveckling. 

Driften

- Vid kärnreaktionen i reaktorn bildas plutonium som kan användas till kärnvapen.

- Reaktorhaverier med stora utsläpp kommer att fortsätta hända. Det första vi känner till var Mayak, Sovjetunionen 1957. Sedan Leningrad (St Petersburg) 1975, Harrisburg 1979 och.Tjernobyl 1986. Och nu Fukushima. Till detta kommer ett antal nästan-katastrofer. ”Härdsmältor brukar förekomma vart tionde eller tjugonde år” säger experten Frigyes Reisch i DN 15.3.2011.

- Anledningarna till utsläppen är ofta den mänskliga faktorn. För några år sedan ifrågasatte en neurofysiolog att människans hjärna har kapacitet att omfatta kärnkraftens hela komplexitet. I Japan hade planerat för en lägre tsunamihöjd än den som inträffade.

- Även företag som äger kärnkraftverk vill vinstmaximera, vilket kan medföra brister i säkerheten. Risken är större i länder med bristande lagstiftning eller bristande kontroll. Det har under åren funnits många brister när det gäller Fukushima.

Avfallet

- Avfallet är farligt i 100 000 år. För 10 000 år sedan var det stenåldern som gällde i Norden. Vi vet inte hur världen ser ut om 10 000 år, än mindre om 50 000 eller 100 000 år.

- Svensk berggrund anses säker. Men i december 2008 var det en jordbävning i Skåne med magnituden 4,7 på Richterskalan. Den 15 juni 2010 var det ett jordskalv i Västerbotten, den 13 januari i Luleå-Boden-området, den 20 januari i Falköping. Häromdagen fanns en notis om skalv i Kiruna – på nätet hittar jag skalv 2008, 2009 och 2010. Hur många meteoritnedslag, jordbävningar, tsunamin och istider inträffar under 100 000 år?

- De kopparkapslar som svenskt avfall ska inneslutas anses av experter vara alltför tunna. Det finns risk att de korroderar långt före 100 000 år.

- Svårigheterna med säker slutförvaring i 100 000 år demonstreras fint i filmen ”Into eternity”, om Onkalo, det finska slutförvaret under byggnad.

Kärnvapenkopplingen

- Att anrika uran fram till den koncentration som krävs för kärnkraft är inte svårt. Det går nästan att ordna i ett garage med en centrifug. Har man väl nått tillräcklig koncentration, kan man köra centrifugen några cykler till och så har man tillräcklig koncentration för att göra en uranbomb.

- Det är den här kopplingen som gör att USA hotar Iran med krig.

- Att vissa delar av industrivärlden har givit sig själva rätten att köra hela bränslecykeln för kärnkraft på egen hand, medan de samtidigt hotar andra länder med krig ifall de använder samma energisystem, talar för en internationell politisk arrogans som omöjligen kan vara hållbar geopolitiskt. 

 

Gravatar
Sven Román
Tack för informationen. Att sedan utföra dessa bedömningar är en minst sagt grannlaga uppgift (precis som det inom medicinen många gånger är svårt att göra en korrekt klinisk bedömning). Inom energiområdet tycker jag etanolen som fordonsbränsle är ett bra exempel på detta. Vi i Sverige subventionerade etanol och skapade lagar som befrämjande en utbyggnad av etanolpumpar. När man sedan gjorde en helhetsbedömning så blev miljönyttan av etanol ytterst tveksam. Den etanol som eventuellt skulle kunna vara bra, den s k sockerrörsetanolen från Brasilien, importeras i stort sett inte längre till Sverige, utan istället används i hög utsträckning majsetanol från USA, en etanol som enligt många miljöexperter t o m är sämre för miljön än bensin/diesel.
Gravatar
Sven Román sa:
Vad menar du angående vind- och solkraft och gruvbrytningsti llstånd?
Vind- och solkraft kräver stora investeringar i infrastruktur och anläggningar för att skörda energin. Detta medför att det är stora mängder material som binds upp. Vissa av dem är dessutom exotiska. Som exempel kan jag nämna Neodym en sällsynt jordartsmetall som vi idag importerar från Kina - och som är en kritisk resurs för vindkraft - och den tillverkningen är inte nådig mot miljön.I ett annat exempel: solkraft binder upp enligt en beräkning jag såg 8000% mer bauxit/aluminium per TWh än vad kärnkraft gör. Och restavfallet efter bauxit-tillvekrning är inte precis guld & gröna skogar, vilket Ungern fick känna på i höstas.Jag menar med detta självklart inte att problemet med kärnavfall skall ignoreras... men kärnavfallet är en del av många som utgör helhetsbilden.

Gravatar
Sven Román
Jag håller helt med dig, helhetsbilden är avgörande. De riktigt skickliga klinikerna har förmåga att se just helhetsbilden.Jag tror som du att flera av de omnämnda energislagen inte hade blivit accepterade om det krävts strikta miljöprövningar. De fossila bränslena hade nog legat pyrt till.Vad menar du angående vind- och solkraft och gruvbrytningsti llstånd?
Gravatar
Sven Román sa:
Samma prövningar borde ske med nya energikällor. Då hade sannolikt inte de första tre generationerna av kärnkraftver k fått "bygglov". Om/när 4:e generationens kärnkraftsve rk prövas och anses acceptabel för människa och miljö, så kan den få tillåtelse att byggas.
Samma sak kan sägas om alla kraftkällor. Fossila bränslen hade varit totalförbud att använda... vattenkraften hade eventuellt fått vara med på nåder, om man hade avfolkat allting nedströms från dammarna... biobränslen med alla deras föroreningar av PAH hade varit ytterst tveksamt om det hade fått förekomma i tättbefolkad e områden... vind och solkraft har fått stora problem med gruvbrytningtil lstånden... och så vidare.Det går inte att enögt bara se till kärnkraften. Kontext och jämförelser måste till. Och jag tror att du som läkare håller med om att även inom läkekonst och vård gäller samma sak: helhetsbilden för patienten är nödvändig i bedömningen.

Gravatar
Sven Román sa:
Men likafullt är Fukushima tillsammans med Tjernobyl den värsta kärnkraftsol ycka som någonsin skett.
Ja, det är just det som är der intressanta. Att då ställa "det värsta" mot andra kraftkällor, som exempelvis fossilkraft skulle ge oss en kvantitativ jämförelse av risk som borde vara en del av argumenten i sjävla uttalandet. Nu finns ingen sådan jämförelse vilket gör att uttalandet haltar. Man talar om risk men jämför inte nytta mot risk, och heller inte nytta/risk förhållandet för andra kraftkällor.Precis som med medicin - där man väger patientnytta mot biverkningar - och därefter beslutar sig för vilka mediciner/behandlingar man skall bruka, så borde man göra samma sak här. Håller du med om detta Sven?

Gravatar
Sven Román
Forts.Samma prövningar borde ske med nya energikällor. Då hade sannolikt inte de första tre generationerna av kärnkraftver k fått "bygglov". Om/när 4:e generationens kärnkraftsve rk prövas och anses acceptabel för människa och miljö, så kan den få tillåtelse att byggas.
Gravatar
Sven Román
Michael, jag avsåg atomkraft i vid bemärkelse, så det handlade absolut inte om någon sammanblandning . Jag är mycket väl medveten om att det var atombomber och inte kärnkraftver k som USA släppte över Japan i slutet av andra världskriget .Visst, fler har dött av tsunamin, jag instämmer fullständigt. Men likafullt är Fukushima tillsammans med Tjernobyl den värsta kärnkraftsol ycka som någonsin skett. Inom medicinen görs noggranna studier innan nya läkemedel accepteras för kliniskt bruk. Dessa prövningar blir allt mer strikta och noggranna. Ett läkemedel med för allvarliga biverkningar godkänns aldrig. Flera av de läkemedel som vi har idag, t ex substansen paracetamol (t ex läkemedlet Alvedon) och acetylsalisylsy ra (Magnecyl, Treo m m) hade sannolikt inte kunnat lanseras med dagens striktare regler.
Gravatar
Sven Román sa:
Dels utifrån att de verkligen känner atomkraftens skadeverkningar efter två fruktansvärda landstrauman (Hiroshima och Nagasaki),
Hiroshima och Nagasaki hade inget med kärnkraft och göra - kärnkraften existerade inte ens förrän 9 år senare - och det är lika oseriöst att sammanblanda dessa fruktanvärda händelser som det vore att sammanblanda läkaryrket med exempelvis de avskyvärda medicinska experiment som Japan och Tyskland gjrode sig skyldiga till under WWII. Citera :
och dels pga landets läge i ett av världens mest jordbävningsdrab bade områden.
25 000 - 28 000 Japaner dog i katastrofen... ingen av dem av kärnkraft. Citera :
Problemet är att den inte finns ännu och att vi inte vet om den verkligen håller vad den lovar.
Och hur föreslår du att vi annars får veta detta? Genom att stoppa utvecklingen?

Gravatar
För övriga läsare av kommentarerna ovan vill jag gärna upplysa om att Michael Karnerfors inte är läkare och således inte med i LfM. Michael Karnerfors är civilingenjör och en av landets kraftfullaste kärnkraftsföres pråkare. Han försvarar frekvent kärnkraften på olika debattsidor och han är en av grundarna av organisationen Nuclear Power Yes Please.Tack så mycket för presentationen, men vad hade detta med saken att göra?Enligt mitt förmenande är Japans kärnkraftssa tsning fullständigt vansinne.Du har just deklarerat din personliga uppfattning... men vad är argumenten för det? Du anför som hastigast "risk" och "avfall", men som jag skriver ovan är det svaga argument så länge risken inte jämförs med andra kraftkällors risker, samt att avfallsfrågan skulle tjäna mycket på vidareutvecklad kärnkraft, med en minskad förvaringsti d som räknas i hundratals år istället för 100 000 år.
Gravatar
Sven Román
Forts.Dels utifrån att de verkligen känner atomkraftens skadeverkningar efter två fruktansvärda landstrauman (Hiroshima och Nagasaki), och dels pga landets läge i ett av världens mest jordbävningsdrab bade områden.Den fjärde generationens kärnkraft verkar onekligen mycket bättre än nuvarande kärnkraft. Problemet är att den inte finns ännu och att vi inte vet om den verkligen håller vad den lovar. De flesta av dessa reaktorer beräknas inte kunna börja byggas förrän om ca 20 år, dvs 2030 (http://sv.wikipedia.org/wiki/Fjärde_generationens_kärnkraftverk). Detta är långt fram i tiden, och vad gör vi tills dess? Så länge inte de tekniska problemen är lösta tycker jag inte det är försvarbart att satsa på kärnkraften. Jag anser att det är ansvarslöst att satsa på en energilösning som genererar avfall som är livsfarligt i 100 000-tals år.