plg_search_attachments
Sök - Kategorier
Sök - Kontakter
Sök - Innehåll

Sprida gifter på åkrarna - eller elda upp fin gödsel?

Striden om spridning av slam från reningsverken på våra åkrar har åter blossat upp.

Slammet innehåller kemikalier och partiklar från vår miljö liksom läkemedelsrester från vår konsumtion. En viktig ingrediens är kadmium. Redan nu är kadmiumhalten i många av våra åkrar för hög, dels av naturliga skäl, dels pga. alltför högt kadmiuminnehåll i konstgödsel. Många av dessa ämnen tas upp av växterna och hamnar sedan på våra bord. En annan ingrediens är biociden nanosilver som dels kan störa den biologiska reningsprocessen i reningsverken, dels kan skada odlingsmarkernas ekosystem.

Samtidigt innehåller slammet några av våra viktigaste gödningsmedel - förutom stora mängder kväve också fosfor från mänsklig avföring. I ett kretsloppssamhälle är det självklart att ta till vara detta. Idag försöker vi hitta metoder att ta till vara fosfor på sådant sätt att oönskade ämnen inte följer med. Det kan handla om att tillföra ytterligare steg till våra reningsverk, en ganska kostsam procedur. Men även om att behandla slammet så att oönskade ämnen förstörs, i första hand genom förbränning då kvävet försvinner. 

År 2008 avskaffades skatten på konstgödsel som därmed blivit billigare. Detta kan ha lett till ökad halt kadmium på åkrarna. 

Revaq är ett system för certifiering av avloppsreningsverken. Syftet är att slammet ska vara rent nog att lägga ut på åkrarna. Striden står nu om huruvida denna certifiering är tillräcklig för att slammet ska vara tillräckligt rent. 

LfM har tidigare uttalat i Läkartidningen 9/2010 att vi bör avbryta slamspridningen pga. hälsoriskerna. Detta blev en betydelsefull inlaga då regeringen beslöt att ompröva slamspridning på åkrarna. I oktober 2013 lämnade vi ytterligare ett remissvar med samma innehåll. 

Göran Petersson, biträdande professor emeritus vid Chalmers, har sammanställt en rapport som han sänt över till Svenskt Vatten. 

Ordföranden för Svenskt Vatten, Agneta Granberg, skickade ett svar till prefekten för Kemi och bioteknik, Chalmers, där hon anser att det är viktigare att sträva mot en kretssloppslösning och fasa ut oönskade ämnen i slammet än att förbränna slammet för att få fram fosfor utan föroreningar.

Artikelförfattaren fortsätter hävda att så länge slammet innehåller oönskade ämnen ska det inte spridas på åkrarna. Trycket på regeringen måste öka!

Men frågan tål att diskuteras! 
 

LÄS MER

MP vill skärpa svenskt förbud mot flera gifter  DN debatt 27.1.2013

Svar på öppet brev om slam och miljö i Europa  Svenskt Vatten 21.1.2013

Slam och miljö i Europa  Göran Petersson, Chalmers Januari 2014

Åkrarna gödslas med p-piller  Aftonbladet 19.11.2013

Kapacitetsutredning 2013 - avfallsförbränning till 2020  Avfall Sverige e2013:4

Nanosilver i kläder ger silver i slammet  LfM 25.10.2012

LfM har skrivit om slam  
 

http://intressant.se/intressant