plg_search_attachments
Sök - Kategorier
Sök - Kontakter
Sök - Innehåll

Vad kan vi göra själva?

Kemikalier - vad kan vi göra själva?

De flesta av oss använder kemikalier i vardagen, utan att tänka på det. Men alla ämnena hamnar till sist i naturen. Men vi har goda möjligheter att minska vårt bidrag! 

Hushållet

De kemikalier vi använder i hushållet och badrummet fortsätter ut i reningsverket. Men reningsverket är inte gjort för att ta hand om dessa. Merparten fortsätter ut i våra sjöar och hav, där de ingår i algers och planktons föda. Dessa äts sedan av småfisk som i sin tur äts av större fisk. På så sätt ökar koncentrationen av kemikalierna. Vi som äter den större fisken (fåglar, sälar, valar, människor) får också i oss stora mängder kemikalier.

Använd så lite och så snälla hushållskemikalier som möjligt. Köp endast miljömärkta produkter. Pröva om du kan minska mängden disk- och tvättmedel. Kan diskmedel räcka som rengöringsmedel? Kan du undvika sköljmedel? Prova också de mikrofiberprodukter som gör att man kan städa utan rengöringsmedel.

Undvik parfymerade rengöringsmedel och ”lukta gott”-kemikalier, t.ex. i toaletten.

Minska användningen av kosmetika-, hudvårds-, hårvårds- och hygienprodukter. Köp endast miljömärkta produkter, helst oparfymerade. Kanske du inte behöver tvåla in hela kroppen varje gång du duschar. Pröva använda färre sminkprodukter till vardags. Använd kläder i stället för solskyddsmedel. Tänk på att det du sätter på huden och i håret dels går in i kroppen, dels för med avloppsvattnet till reningsverket och sjön eller havet.

Maten

Idag framställs råvarorna till vår mat med hjälp av kemikalier, främst i form av konstgödning och bekämpningsmedel. I framställningen av modernt djurfoder används kemikalier. När råvarorna bearbetas i fabriker kan också kemikalier och olika tillsatser användas. Utsläpp från industrier och jordbruk kan ha innehållit bekämpningsmedel och andra kemikalier. Strömmingen i Östersjön är så pass full med miljögifter att EU-lagen inte tillåter att den säljs som mat. Vi äter den på dispens.

Köp så mycket krav-märkt mat som du har möjlighet till. Fråga efter kravmärkt mat på restauranger. Förutom att du får i dig mindre mängder kemikalier så stödjer du det kemikaliefria jord- och djurbruket. Ofta har den kravmärkta maten bättre näringsinnehåll.

Laga gärna maten själv av råvarorna, dvs. undvik sådant som helt eller delvis är tillrett i fabriker.

Flickor och kvinnor som vill få barn så småningom ska vara extra försiktiga med vad de äter, eftersom många gifter lagras i fettet och sedan går ut med bröstmjölken. Livsmedelsverkets rekommendationer för fisk bör följas: barn och kvinnor i barnafödande ålder bör inte äta fisk från Mälaren, Vänern och Vättern mer än 2-3 gånger per år.

Värm aldrig mat i plastkärl - lägg över maten på tallrik innan du stoppar in den i mikrovågsugnen. Förvara gärna maten i kärl av glas och porslin, lägg en tallrik som lock i stället för gladpack. Undvik engångsmaterial - ta den extra kostnaden av att äta din mat i restaurangen. Plastkärl som känns "feta" trots disk innehåller mycket mjukgörare (ftalater) och bör absolut inte användas till mat (gäller t.ex. de fyrkantiga lådor take-away ofta packas i).

Hälsan och läkemedlen

Vi tar gärna ett piller när vi har huvudvärk eller är förkylda. Men läkemedel är kemikalier som är extra besvärliga i naturen. De läkemedel vi äter går ut med urin och avföring, passerar ofta reningsverket utan att brytas ner och kommer sedan ut i sjöar och hav.

Satsa hellre på en bra livsstil än på läkemedel. Att vara fysisk aktiv förebygger många krämpor och sjukdomar, och kan också vara en bra behandling. Att inte röka, att vara måttlig med alkohol, att stressa lagom och att äta mycket grönsaker och frukt är andra bra sätt. Goda relationer med anhöriga och vänner är också viktigt. Sist men inte minst: inrätta livet så att du trivs med det.

Om du känner dig dålig: fundera på om det kan finnas någon annan metod än läkemedel för att du ska må bättre. Har du ont i ryggen, huvudvärk eller annan värk i rörelseorganen kan fysisk aktivitet lindra.

Om du ändå behöver läkemedel: köp inte ut mer än vad du kommer att göra av med. Lämna överbliven medicin till apoteket. Fråga gärna läkare eller sjuksköterska om preparatets miljöpåverkan.

Läkemedelsplåster innehåller stora mängder läkemedelsrester när man slutar använda dem. Piller eller tuggummi kan vara ett mer miljövänligt val. Om du ändå använder plåster så tänk på att vara noga med att lämna tillbaka dem till apoteket.

Vill man använda hormoner som preventivmedel är p-stav och hormonspiral att föredra framför p-piller. På grund av sin effektivitet kan hormonmängderna hållas mycket lägre. Det finns också hormonfria preventivmetoder.

Prylarna och kläderna

Kemikalier används idag i tillverkningen av många av våra vanligaste prylar. Bomullskläderna kan innehålla bekämpningsmedel. Kemikalier tillsätts också för att förbättra egenskaper hos prylar. Kläder och skor kan vara indränkta med impregneringsmedel och bakteriedödande medel. Ytskikten på möbler kan vara syntetiska lacker, flamskyddsmedel mm. Värmeisolering runt spisar och i strykbräden kan innehålla isocyanater. Datorer och andra elektroniska produkter innehålla flamskyddsmedel. Även moderna batterier innehåller ämnen som inte bör komma ut i naturen.

Behåll dina prylar och kläder länge. Byt inte din mobil bara för att det kommit en ny modell. Försök klara dig med din gamla dator några år till. Behåll köket i lägenheten du flyttar in i. Minska köp av kläder – pröva second handaffärer. Övergå till uppladdningsbara batterier.

Fråga efter miljömärkta datorer och annan elektronisk utrustning.

Håll dig gärna till naturliga material när du inreder din bostad: trä, porslin och glas i stället för plast, bomull, ylle och lin i stället för syntetiska tyger. Kanske kan du hitta naturmaterial som ersätter skumgummi och liknande produkter. Undvik textilier och möbler som är impregnerade med flamskyddsmedel. Undvik plastade tapeter.

Nya kläder, lakan och handdukar, som du använder närmast kroppen, bör tvättas före användning. Kemikalierna går ut i avloppet, vilket inte är bra, men de går inte igenom din hud.

När du till sist slänger en pryl: tänk på att sortera den rätt i soporna!

När du eldar hemma: håll dig till ved eller pellets! Plast, förpackningar etc. innehåller olika kemikalier som kräver hög temperatur för att oskadliggöras. Förbränningsanläggningar har också filter som tar hand om resterna.

Barnen

Barnen är ett särskilt kapitel. Ju mindre de är, desto känsligare är de.  

Den som planerar att i framtiden bli mamma kan minska sitt blivande barns kemikaliebörda genom att själv, så gott det går, minska sitt intag av kemikalier genom att följa råden ovan. 

Visserligen innehåller bröstmjölken kemikalier, men det gör även alternativen. Bröstmjölken har så mycket fördelar att man anser att de över väger nackdelarna. Amning rekommenderas därför, gärna så länge att barnet aldrig behöver nappflaska.

Nappen är av plast med kemikalier, varför det kan vara att föredra att barnet lär sig suga på sina fingrar. Använd nappflaskor av glas, rostfritt stål eller plast utan bisfenol. Försök vänja barnet av med nappflaska vid 12-18 månaders ålder. Förvara inte välling eller annan dryck i platsflaska under långa perioder - det är bättre att fylla på lite i taget från en kanna i glas, porslin eller rostfritt stål.

Plastleksaker avger kemikalier, ofta mjukgörare. Känns de feta på ytan bör du slänga dem. Satsa om möjligt på trä och andra naturliga material, dock inte behandlade med plastfärger. Tänk på att små barn gärna stoppar leksaker i munnen. Gammal plast har avgett mer kemikalier än ny.

Var försiktig med tvål och hudvårdsprodukter. Försök få tag på ekologiska produkter, och använd inte fler än nödvändigt. Kläder är betydligt bättre än solskyddsmedel som ibland innehåller nanopartiklar. Gör dina egna våtservetter med bara vatten utan kemikalier.

Idag finns ekologiska engångsblöjor. Du kan också pröva ekologiska tygblöjor. Tvätta nya kläder, lakan och handdukar innan de används, liksom mjuka leksaker som barnet kommer att stoppa i munnen. Använd sparsamt med tvätt medel och inget sköljmedel.

Den mat barnet får bör naturligtvis så långt möjligt vara kravmärkt och ekologisk. Juice och saft är naturprodukter till skillnad från "dryck" m.fl. beteckningar. Idag finns även ekologiskt godis att få tag på, men färsk och torkad frukt, nötter mm är bättre. Förvara helst inte barnets mat eller dryck i plastkärl, och värm den aldrig i plastkärl. Glas, porslin och rostfritt stål är material som inte avger några ämnen. 

Barnets omgivning bör vara så kemikaliefri som möjligt - se ovan. Håll dammfritt med bra dammsugare och kemikaliefria städmaterial.

Fast inredning

Om man har möjlighet att påverka den fasta inredningen och byggmaterialen i sin bostad finns en del att tänka på. Försök att använda så naturliga material som möjligt: trä, tegel. Undersök vad ytskikten består av. Kontakta gärna någon specialist inom området.

Gravatar
Alla användare av hormonella preventivmedel, främst p-piller, sprider hormonstörande ämnen ut i naturen via sin urin. Allra bäst att gå över till hormonfria preventivmetode r. Vilka som finns går att läsa i boken "Grönt är skönt-miljösmart födelsekontr oll"Recito förlag 2012 Irene Ivarsson, Birgit Linderoth. Vill man använda hormoner är p-stav och hormonspiral att föredra, dessa är dessutom betydligt mer effektiva än p-piller.
Gravatar
Jonny Springe
Hej IngridBra tips. Allt för många råd stannar vid städkemikalie r. Du tar upp de flesta kemikaliekällor men jag saknar fler exempel från själva huset eller byggnaden vi bor i. Tyvärr ökar nya material i våra hus som gasar hormonstörande mjukgörare från plasrmattor, väggfärger etc. Det börjar finnas allt mer forskning på detta område och som visar att den lagstiftning som finns inom Eu "REACH" inte är tillräcklig för att skydda oss från alla mutagena, cancerogena och hormonstörande ämnen industrin släppt lös utan kontroll i vår vardag. Det är dags att vi som inser vilka konsekvenser detta kan få, försöker att organisera oss.Jonny Springe