plg_search_attachments
Sök - Kategorier
Sök - Kontakter
Sök - Innehåll

Klimatforum 2016: Vad sades?

Författare: Sofia Lindegren  

”Vägen framåt efter Paris – nya strategier, verktyg och åtgärder” var temat Klimatform 10.2.2016. Arrangörer var Naturvårdsverket och Miljöaktuellt.

Läs mer hos Naturvårdsverket

Läs mer hos Miljöaktuellt

Inledning
Artur Runge-Metzger, EU:s chefsförhandlare
Kristina Persson (s), framtidsminister

Johan Rockström, professor Stockholm Resilience Centre

Vad händer efter Paris? 186 länder har skrivit under det lagligt bindande klimatavtalet vilket är unikt, men arbetet har bara börjat. Det viktiga vid COP21 var att det civila samhället togs in och uppmärksammades. Det är inte bara politiker som kan påverka. Politiker i EU tenderar att vara mer konservativa än samhällsindivider.

En annan viktig faktor till att mötet gick så bra var att vetenskapen inte längre ifrågasätts. Alla är på det klara med att klimatförändringar är ett faktum. Målet är ju sänkt till 1,5o C, även om flera forskare är skeptiska till att det går att uppnå då vi redan nått 1o C. Enligt Rockström döljer luftföroreningarna omkring 0,2o C av uppvärmningen.

Enligt Rockström har vi nu den tekniska lösningen. Det gäller bara att få alla att använda den. ”Every sector needs to transform to a decarbonized future”. Enligt honom märks samma drivkraft och engagemang av i andra länder, dock med viss skepticism hos vissa. T.ex. sade man i Indien ”We haven’t even developed, so why should we change?”.

Vad ska vi göra nu? Svaret från EUs chefsförhandlare var tydligt: Implimentation, implimentation and implimentation! Nu ska vi gå till handling. Vi behöver ett pris på CO2, transportsektorn måste omvandlas till endast förnybar energi. Den finansiella sektorn måste med och inse att investeringar i fossila bränslen inte är ekonomiskt hållbara i längden. Vi behöver skatteregler på EU nivå som hjälper oss i rätt riktning. ”Failure is not an option”.

FN kommer nu att hålla klimatmötet vart femte år för att säkerställa att målen uppnås. En förhoppning man har är att det ska bli en tävling länder emellan om vilket som först kan bli fossilfritt. Tyvärr gavs nyheterna om att Obamas klimatavtal blivit nedröstat av kongressen. Det finns alltså mycket kvar att göra.

Anders Wijkman, ordförande Miljömålsberedningen
Vad händer i Sverige? ”Det ser väldigt hoppfullt ut.” Miljömålsberedningen har kommit fram till att Sverige ska bli fossilfritt till 2045 med en nettonegativ koldioxidhalt genom naturliga kolsänkor (vilka i sig måste öka). Vi kommer att fortsätta ha en litet utsläpp av växthusgaser då t.ex. metangas från jordbruk och utsläpp från stålindustrin och förbränning av avfall inte går att undvika som det ser ut just nu. Sverige har minskat sina utsläpp i landet med 24 % sedan 1990 samtidigt som ekonomin växter. Vi är ett gott exempel på att det funkar. Den största förbättringen är att vi frångått oljebaserad uppvärmning i våra hushåll. För att uppnå målet till 2045 behöver vi enligt Wijkman även styrmedel på konsumentnivå.

Det pågår en diskussion om vi ska ha en klimatlag i Sverige som gör regeringen rättsligt skyldig att driva det klimatpolitiska arbetet på ett visst sätt. Danmark och Storbritannien har redan antagit en sådan lag. Majoriteten av lyssnarna i rummet var för en klimatlag, och majoriteten var för en köttskatt.

Jag ställde frågan till Miljömålsberedningen om man tagit i beaktande de hälsofördelar en omställning till ett hållbart samhälle har och hur man planerar att väga in hälsan när man planerar städer med cykel och biltrafik, skattemedel etc. Svaret jag fick var att folkhälsan alltid är prio nummer ett och att man gör mycket för att minska luftföroreningar från motorfordon. Jag tyckte dock inte att jag fick några konkreta förlag på hur man har tänkt i denna fråga.

Enligt Anders Wijkman är det en möjlighet att vätgas kommer att spela roll för transport och stålindustrin, lite spännande.

Cirkulär ekonomi
Ett mycket centralt ämne i diskussionerna under dagen. Vi måste börja ändra vårt konsumtionssätt om vi ska kunna nå klimatmålen. Som exempel: Hälften av alla urbana strukturer är ännu inte på plats för kommande miljarder invånare. Vi kan inte bygga på liknande sätt som vi gjort hittills utan vi måste börja återanvända byggvaror och bygga mer energisnålt.

Utsläppen utomlands från vår konsumtion är större än det totala utsläppet i Sverige och fortsätter öka. Hushållen står för 2/3 av detta. Naturvårdsverkat kommer med förslag på momslättnader för t.ex. reparationstjänster och efterlyste någon form av märkning på produkter och klimatpåverkan mm. ”Det rätta valet ska vara det lätta valet” är något som nämndes av flera.

Det pratades även mycket om nodging och konsumtion. Dvs. hur man påverkar folk att göra bra val men utan skattemedel och reklam. ”För att vi ska kunna förändra ett beteende måste vi först förstå det”. T.ex. har man på Resilience Centre gjort forskning som visar att om man placerar bönor och grönsaker vid köttfärsen med en skylt med tips om att bland detta i köttfärssåsen eller tacosen så ökar försäljningen av grönsaker och köttförsäljningen minskar. Även exemplet med att man minskar tallriksstorleken så tar folk mindre mat och slänger mindre.

Dagen avslutades med Åsa Romson som fick lite frågor. Bland annat varför lantbruksministern hävdat att köttkonsumtion inte har någon effekt på miljön och varför man inom partiet fortfarande inte tagit fram förslag på köttskatt. Samt varför man i regeringen fortsätter subventionera för fossila bränslen, det handlar om ca 48 miljarder kronor. Jag tyckte inte att hon formulerade några bra svar utan pratade bara bort frågorna tyvärr.

Det var en mycket givande dag och intressant att mingla runt bland ca 600 andra klimatintresserade från flera delar av landet från en rad olika branscher. Hoppas sammanfattningen gav något!