Diskussionen pågår, bland annat i vår facebook-grupp för medlemmarna, om huruvida ekologisk mat är bättre än "konventionellt" odlad och framtagen mat. Vi vet att det bland forskarna finns olika åsikter. Frågan om hur maten ska produceras visar sig vara lika komplicerad som frågan om vilken mat vi ska äta.

Stiftelsen EAT grundades av Stordalen Foundation (Norge) och Stockholm Resilience Centre 2013. Sedan våren 2016 ingår även Wellcome Trust (UK). 

För tredje året i rad anordnades Eat Stockholm Food Forum. Se seminarierna på youtube! 

Lancet och EAT vill samarbeta.

För några månader sedan debatterades värdet av ekologisk. Några forskare på SLU kritiserade en dansk genomgång och sade att ekologiskt framställd mat varken är bättre för människans eller jordens hälsa.

Att vi, både av hälso- och klimatskäl, bör äta mindre mängder rött kött är idag allmänt vedertaget. Men bör vi bli veganer, dvs. över huvud taget inte äta något från djurriket? Trots att vi i likhet med grisar och björnar är allätare, dvs. har tänder och tarmar utrustade för blandad kost? 

Det troliga är att ur hållbarhets-, klimat- och hälsoperspektiv så ska vi äta animaliska produkter. Det handlar dels om att välja rätt produkt, dels om att välja rätt mängd. Till detta kommer att vi ska röra oss lagom mycket.

Som läkare är det de individuella patienterna vi tänker på. Vi känner empati med dem som kommer till akutmottagningarna med brutet skelett. Visserligen kan vi hela dem, men det tar månader eller år tills de är återställda - en del blir aldrig återställda.

Nu har Kemikalieinspektionen (KemI) i en ny rapport kombinerat två medicinska studier med en hälsoekonomisk. Man beräknar kostnade för frakturer totalt till 37 miljarder kronor, varav kadmiumrelaterade frakturer står för nästan 10 procent, 4 miljarder kronor. 

          Kemikalieinspektionens logotyp

Debatten kring ekologiskt jordbruk rasar efter en artikel i Svenska dagbladet skriven av fyra forskare vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet. Motdebattörerna är i allmänhet andra forskare eller f.d. forskare vid SLU.

När man började framställa genetiskt modifierad gröda som var motståndskraftig mot ogräsmedel och skadegörare hade man stort hopp om att kunna dra ner på besprutningen, och det är detta budskap som marknadsförts. Men effekten har blivit den motsatta - den totala användningen av bekämpningsmedel ökar.

Template by JoomlaShine