plg_search_attachments
Sök - Kategorier
Sök - Kontakter
Sök - Innehåll

Mat och hälsa

Är vegansk kost = hållbarhet?

Att vi, både av hälso- och klimatskäl, bör äta mindre mängder rött kött är idag allmänt vedertaget. Men bör vi bli veganer, dvs. över huvud taget inte äta något från djurriket? Trots att vi i likhet med grisar och björnar är allätare, dvs. har tänder och tarmar utrustade för blandad kost? 

Det troliga är att ur hållbarhets-, klimat- och hälsoperspektiv så ska vi äta animaliska produkter. Det handlar dels om att välja rätt produkt, dels om att välja rätt mängd. Till detta kommer att vi ska röra oss lagom mycket.

Organisationen Läkare för framtiden har som underrbubrik "hälsa, hållbarhet och helhet". Deras koncept grundas på PhysciansCommitte for Responsible Medicin, PCRM. Det är först när man bläddrar framåt på sidorna som man förstår att målet är helt vegansk kost. Dock kräver den kosten tillskott av vitamin B12 och D samt algolja (essentiella fettsyror EPA och DHA). 

I en artikel på SVT Opinion 16.5.2015 hänvisar föreningens ordförande David Stenholtz till det finska Nord-Karelen-projektet 1972-77. Det var ett samhällsintegrerat projekt med syfte att minska hjärt-kärlsjuklighet genom att minska riskfaktorerna rökning, högt serumkolesterol och högt blodtryck i befolkningen. Blodtrycksmätning och -behandling, ökad fysisk aktivitet, mindre salt och smör, mer vegetabilier var några delmål.  Slutsatsen var att ett samhällsbaserat program kan ha effekt på en befolknings livsstil och riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom.    

Per Wikholm, LCHF-förespråkare, och Jörgen Antonsson, delägare i Fjällbete, Åre, bemötte artikeln 20.5.2015. De hävdar att vi behöver korna för den biologiska mångfalden och som kolfällor. 

Livsmedelsverket rekommenderar "ett halvt kilo frukt och grönt om dagen men bara ett halvt kilo rött kött i veckan". Man har också anpassat sina råd för barn och ungdomar samt fertila, gravida och ammande kvinnor. Man ger utförlig information om vegetarisk kost och vad man behöver tänka på för att få i sig tillräckligt av alla näringsämnen. Det är uppenbart att det krävs större noggrannhet med vegetarisk och speciellt med vegansk kost än med animalisk. 

Vid de två seminarier Mat för livet som LfM hade år 2006-2007 blev slutsatserna att vi ska äta rätt grönsaker och rätt kött. Dessutom är det ekologiskt kretsloppsjordbruk som gäller. 

Människan lever idag på en mängd dieter. Innuiterna (eskimåerna) har traditionellt levt på animalisk kost med litet tillskott av bär och örter. Tibetanerna lever på jakmjölk, korn och någon gång kött. Massaierna lever på mjölk, blod och kött. I Indien är en stor del av befolkning laktovegetarianer, dvs. äter ost och har mjölk i teet. Vissa grupper är veganer. Där är blodbrist vanligt bland fertila kvinnor, med ökad risk för graviditetskomplikationer och missbildningar. Det finns grupper av människor vars basföda består av t.ex. honung eller sockerrör.

Gemensamt är att så länge människor lever tradtionellt, dvs. med stora mängder fysisk aktivitet dagligen, så tycks de (nästan) kunna äta vad som helst utan att få våra västerländska sjukdomar. Dock får man inte äta mer energi än vad man gör av med.

I Norden är de odlingsbara ytorna tämligen små. Förr gick kor, får och getter på skogen och i hagar där man inte kunde odla. På vintern fick de hö som tagits på dessa hagar. Djur som uppföds så har en annan och bättre sammansättning av sina fetter jämfört med dem som rör sig mindre och utfordras med kraftfoder (majs bl.a.). I norr finns renarna vars matvanor är anpassade till klimatet och växtligheten. Höns har ätit sådant som producerats på gården. Om "närproducerat" är ett kriterium för hållbar mat så måste vi nog i vårt avlånga land acceptera vissa inslag av animalisk föda.

Förr åt vi många fler delar av djuren, sedan tog vi hand om resten på olika sätt. Från kor, grisar, hönor etc. får vi skinn, ben, fjäder, tarmar mm.  Det lilla som blev över blev gödsel, grismat eller hönsmat. Vi kan ersätta med konstläder, olika sorters plaster och syntetfyllning, allt tillverkat av olja - även om en del kan ersättas av t.ex. majs. Är det mer hållbart?

Vi rekommenderas ofta att äta mer fisk. Men det är tveksamt om detta går ihop med fr.a. hållbarhetsmålen. Haven är så pass utfiskade att om jordens befolkning ska dela på hållbart tillgänglig fisk så blir det nog inte så värst mycket per man. Viss fisk, t.ex. fet fisk i Östersjön, är också så pass förorenad att man bör äta den mycket sällan.

Riksstämman 2015: Morgondagens kost, klimat och hälsa   

Hur var det med jordbruket?  LfM 22.11.2014

Mat för livet 2006 och 2007  LfM referat

http://intressant.se/intressant