plg_search_attachments
Sök - Kategorier
Sök - Kontakter
Sök - Innehåll

The Health Sector

Miljökriterier för medicinsktekniska produkter lanseras

Se pressmeddelandet från Miljöstyrningsrådet! 

Författare: Charlotta Nelsson, överläkare, Klinisk fysiologi, Karlstad

Miljöstyrningsrådet är regeringens expertorgan inom miljöanpassad och annan hållbar upphandling. De ger stöd till den offentliga sektorn, organisationer och företag genom Miljöstyrningsrådets kriterier för hållbar upphandling, miljöledning (EMAS) och miljörelaterad produktinformation (EPD).

Miljöstyrningsrådet fick ett uppdrag att utveckla kriterier för medicintekniska produkter i samråd med EU-kommissionens miljödirektorat. Kriterierna ska kunna användas i hållbar offentlig upphandling och kommer att vara fritt tillgängliga för inköpare och upphandlare. Kriterierna kommer att kunna användas såväl i EU som i Sverige.

Medicinteknisk utrustning har tagits upp av Ecodesigndirektivet som en intressant produktgrupp att arbeta vidare med. Produkter omfattade av Ecodesign ska uppfylla följande krav enligt direktivet:

–      Betydande försäljningsvolym per år inom EU

–      Ska ha betydande miljöpåverkan

–      Ska finnas förbättringspotential avseende miljöpåverkan

En analys visar att en betydande andel av installerad medicinteknisk utrustning inom EU har nått en ålder av 10 år eller mer. Byte är därför essentiellt på grund av ålderdomlig utrustning.

Till sin hjälp för detta arbete skickade MSR ut en inbjudan till många intressenter, tillverkare, organisationer, upphandlare, myndigheter etc för att få representanter till en expertgrupp som skulle vara behjälpliga i kriteriearbetet.

Projektet startade med ett upptaktseminarium i juni 2011, varefter en arbetsgrupp/expertgrupp bildades att arbeta vidare. I gruppen har det suttit representanter från Medicinsk Teknik, uppköpare inom landstingen, tillverkare, Swedish Medtech, Kemikalieinspektionen, Läkemedelsverket, Energimyndigheten m fl. Jag har varit den enda läkarrepresentanten i gruppen, förutom Ingrid Eckerman. När inbjudan från LfM kom kändes det naturligt för mig att anmäla mig till arbetet eftersom jag, förutom mitt miljöengagemang, till vardags arbetar som klinisk fysiolog och därmed har en hel del praktisk kunskap och erfarenhet från produkterna vi skulle ta oss an.

Det som förstudien (gjord av MSR) visade var att den största miljöpåverkan som denna utrustning/apparatur står för är under användningsfasen. Själva tillverkningsprocessen resp transporter står för en relativt liten del av energiåtgången under utrustningens livscykel (men för vissa utrustningar så kan tillverkningen vara den näst största miljöaspekten), så gruppens arbete har fokuserats på att ta fram kriterier för energiförbrukning under användning. En del arbete har också lagts på kemikalieinnehåll, material/produktdesign samt socialt/etiskt arbete. Målet är att komma fram till kriterier som upphandlande enhet kan använda i sin offertförfrågan när man exvis ska köpa in ny ultraljudsutrustning. Tillverkaren/säljaren får fylla i ett dokument som sedan poängsätts och utvärderas tillsammans med övriga parametrar och slutligen jämförs med konkurrenterna. Genom att ställa miljömässiga krav och ge poäng till tillverkare som tagit miljöhänsyn under såväl tillverkning som drift vill man driva utvecklingen framåt mot mer miljöanpassade produkter även inom medicinsk teknisk utrustning.

Expertgruppen delades från början in i två olika delar, beroende på vilken utrustning vi skulle gå igenom. Så småningom slogs grupperna samman, eftersom många frågor var gemensamma och det blev mer logiskt att arbeta tillsammans. Vi bildade i stället en mindre grupp som tog sig an kemikaliefrågorna och en grupp som tog sig an energianvändningen

Gruppen arbetade först med att bestämma vilken utrustning som skulle ingå i kriteriearbetet. Vi valde att fokusera på den typen av utrustning som drar mycket energi (typ röntgenutrustning) resp de produkter som finns i stor mängd (typ EKG-apparater). I detta sammanhang blev ju min kunskap och erfarenhet av vilken sorts apparater som används och i vilken omfattning de gör det en viktig faktor i diskussionen. Sedan gick vi igenom vilket sorts ”energi-läge” som var aktuell för varje apparat, dvs driftsläge, stand-by etc. Även här var det av stor vikt att få den kliniska aspekten, dvs på vilket sätt som apparaterna används i praktiken och vad som är relevant  resp vad som inte fungerar med tanke på patientsäkerhet och undersökningsmetodik. Min upplevelse är att jag kunnat bidra med mycket och haft aspekter/kunskap/erfarenheter som inte helt täckts in av övriga medlemmar i expertgruppen. Sammanlagt har jag deltagit i åtta möten under året som gått.

Under arbetets gång har MSR även haft kontakt med organisationer inom EU och de har även deltagit i ett par möten. Värdefulla synpunkter har inkommit när det gäller vad som fungerar i praktiken i Europa, eftersom det inte alltid är på samma sätt som i Sverige. På en del punkter kan det hända att det slutliga dokumentet kommer att ha två lite olika versioner, en för EU och en för inhemskt bruk, med tanke på att vi i Sverige vill och kan driva utvecklingen lite ”tuffare” än i Europa.

Så småningom kunde gruppen formulera ett första förslag till kriterier, att användas vid upphandling av medicinteknisk utrustning. Detta förslag kommer att gå ut på remiss, såväl inom EU som i Sverige och organisationer som inte har haft representanter med i expertgruppen har möjlighet att lämna synpunkter.

Det intressanta under arbetets gång har varit att vi suttit tillsammans – tillverkare, upphandlare och användare – och försökt komma överens om vad som är viktigt och hur vi ska formulera kraven för att driva utvecklingen framåt inom miljöområdet. Genom att redan från början förankra arbetet i båda ”lägren” hoppas man att det ska bli kriterier som kan få genomslagskraft i praktiken framöver. En mycket god tanke!

Som läkare har jag kunnat komma med såväl förslag som synpunkter på vad som skulle vara eftersträvansvärt resp vad som är viktigt att beakta ur medicinsk- och patientsäkerhetsaspekt. Jag har fått mycket positiv respons, både från MSR och från övriga medlemmar i expertgruppen, för mitt arbete och engagemang. Det som väntar nu är ett nytt expertgruppsmöte när vi fått in remiss-svar från alla berörda parter. Då ska de gås igenom och värderas, varefter ett andra förslag arbetas fram som sedan ska förankras både inom Sverige och EU. Inför EU-mötet i Bryssel hösten 2013 har MSR framfört sitt önskemål om att jag ska delta eftersom de saknar läkarrepresentation på det mötet, och läkarperspektivet är mycket viktigt att få med.

Så småningom kommer det att finnas färdiga kriterier att använda vid upphandling av medicinteknisk utrustning och där har LfM varit representerade i arbetet – det känns bra!
 

http://intressant.se/intressant