plg_search_attachments
Sök - Kategorier
Sök - Kontakter
Sök - Innehåll

Hållbarhet och framtidens sjukvård

Tidigare publicerad i Moderna Läkare 1/2012.

Människan har alltid påverkat naturen. Ibland har det varit till fördel. I Sverige var det det gamla jordbrukslandskapet, utvecklat under tusentals år, som hade den största biodiversiteten. Andra gånger har det lett till katastrofer. På Påskön gick man hårt åt palmskogen. Vid en viss punkt nåddes tipping point, dvs. förändringen gick inte längre att hejda. Ett systemskifte inträffade, en oåterkallelig förändring av det ekologiska systemet. Jordbruket försämrades och i brist på båtar kunde man inte fiska. En utvecklad kultur raserades och befolkningen minskade.

Hockeyklubborna är en serie exponentialkurvor. Befolkningen, koldioxiden, temperaturen, utfiskningen, förlusten av biologisk mångfald, försurningen av haven – förändringarna sker med exponentiell hastighet. Planet bounderies är gränserna för vad planeten tål. Vi har redan överskridit hållbarhetsgränsen för biodiversitetsförluster, klimatförändringar och kvävecykeln. För sötvatten, odlingsland, försurning av haven och fosforcykeln närmar vi oss gränsen. För ozon i atmosfären har vi lyckats vända utvecklingen. För aerosoler i atmosfären och kemikalier finns ännu inga gränsvärden framtagna.

Den exponentiella tillväxten av befolkningen har avtagit, men före sekelskiftet ökar vi med 2-3 miljarder. Idag är det vuxna och äldre som blir fler – det föds inte fler barn än 1990. Klyftorna mellan fattiga och rika växer. Men vi vet att vid en jämlik fördelning av jordens resurser räcker mat och vatten, dvs. om vi i de rikaste länderna drar ner vår resursanvändning till förmån för de fattigaste miljarderna.

Det ekonomiska systemet

Nationalekonomin bygger på ständig tillväxt av bruttonationalprodukten, BNP, dvs. summan av omsättningen av alla varor och tjänster. BNP gör inte skillnad på det som är kontraproduktivt ur samhällssynpunkt (t.ex. miljöförstörande) och det som är till godo (t.ex. samhällstjänster).

Ekonomin bygger på utbyte av varor och tjänster. I botten ligger det som hämtas upp från jordskorpan av arbetande människor: växter, djur och mineraler. Tjänsterna är i första hand förädling av råvarorna och handel. Sedlarna och mynten används som ersättning för byteshandel. När någon fått ihop mer än vad som behövs för livets uppehälle kan denna köpa ytterligare varor och tjänster: mat som fraktats långa avstånd, färdigsydda kläder, kultur. Det är svårt att se en ekonomi som inte bygger på att människors arbete utvinner, förädlar och handlar med växter, djur och mineraler. Konflikten står mellan ekonomins förväntade tillväxt och jordens begränsade resurser.

Idag består större delen av ekonomin av virtuella siffror. Bankerna tillverkar ständigt mer pengar. Det finns inget samband mellan de ”pengar” som är i omlopp och det underliggande värdet av växter, djur, mineraler och människors arbete.

Dagens hot

Dagens stora hot är kommande klimatförändringar, energibrist och global ekonomisk kris. Nyligen har ett stort ras ägt rum Norge pga. extrema regn. Vi har våra senaste vintrar i åminnelse. Det är inte bara i fattiga länder som extrema väderhändelser blir vanligare.

Oil peak innebär att oljereserverna slutat öka. Den billiga lättillgängliga oljan är slut. Förr räckte en energiinsats motsvarande ett oljefat för att få ut 50 nya fat. Idag får man ut 10 eller ännu färre. De två energislag som finns i stor mängd är kol och sol. Vi är långt ifrån en hållbar metod att ta hand koldioxiden som kolförbränning orsakar och teknik som ger nordbor billig solel under vintern.

Idag ökar klyftorna mellan fattiga och rika, både inom och mellan länder. Den ”nordafrikanska våren” visar risken för social instabilitet och konflikter. Konflikter och krig raserar kultur, infrastruktur och miljö.

Om en global ekonomisk kris blir tillräckligt stor finns ingen som kan investera i energi. Vi drabbas av energibrist och stigande energipriser. Ett samhälle med ekonomisk kris, stor arbetslöshet och dyr energi till uppvärmning, produktion och transporter ser annorlunda ut än dagens. Greklands ekonomiska kris har medfört nedskärningar inom sjukvården, brist på personal och förrådsvaror, fler sjukhusinläggningar samt ökning av självmord, våld, mord, rån, HIV-smitta och prostitution.

Nedskärningar i Sveriges sjukvård har pågått sedan krisen på 90-talet. Primärvården, psykiatrin, äldreomsorgen och den sociala omsorgen får inte de resurser de behöver för att ge god kvalitet. I Region Skåne, där 500 miljoner ska sparas på sjukvården, får vissa läkemedel inte förskrivas.

Framtidens sjukvård

Framtiden osäker. Katastrofer, bland annat pga. oväder och epidemier, kan komma att bli vanligare. Sjukhus, äldreboende och hem kan bli utan el och personal. Vägar och järnvägar kan bli oframkomliga så att det inte går att få fram mat och läkemedel. Krav på katastrofsamordning gäller endast myndigheter, trots att en stor del av vård omsorg, inklusive IT-leverantörer, idag är privat.

Vi kan inte räkna med fortsatt tillväxt i samhället och sjukvården. Vi måste vara beredda på fortsatta besparingar och nerskärningar. Nya infektioner, antibiotikaresistens, kemikalierelaterade sjukdomar, bristande katastrofhantering, brist på läkemedel, energibrist, dyrare utrustning mm. kan leda till att vi inte längre kan bota och behandla människor på samma sätt som idag.

Vad är då mina råd till mina yngre kollegor?

- Satsa på kunskapsbredd. Vi vet inte vilken kunskap som behövs i framtiden.

- Lär dig om miljörelaterade sjukdomar och infektionssjukdomar.

- Bli oberoende av tekniken. Använd dina händer, ögon, näsa och stetoskop optimalt.

- Använd dina öron och ditt kroppsspråk i patientmötet. Kan du inte bota eller lindra kan du trösta.

- Minska beroendet av läkemedel. Utnyttja icke-farmakologiska metoder.  

- Lär dig om äldre metoder, före antibiotikaeran.

- Tänk ”resurssnålt” och ”vård i hemmet”.

- Tänk ”katastrofberedskap”.

- Fundera över livets slut. Hur långt ska vi använda våra resurser till att förlänga liv?

- Du har hög status i samhället. Hur vill du utnyttja den?


LITTERATUR

Du hittar dessa och fler referenser här på hemsidan. Leta under olika "Läs mer"!

Kentikelenis A et al. Health effects of financial crisis: omens of a Greek tragedy. The Lancet 2011:378;1457 - 1458

Rädda mannen – miljögifter påverkar fertilitet och utveckling. Svenska Naturskyddsföreningen 2011

Temanummer: Nanopartiklar. Läkare för Miljön december 2011

Bednarz B. Medicine After Oil. Orion Magazine juli-augusti 2007

Tomlinson I. Doubling food production to feed the 9 billion: A critical perspective on a key discourse of food security in the UK. Journal of Rural Studies 19.10.2011

Hallberg J. Främja hälsa - en nyckel till hållbar utveckling. Landstinget Dalarna 2010

Klimat- och sårbarhetsutredningen:

The Geopolitics of Climate Change  FOI-R-2342-SE; 2007

Sverige inför klimatförändringarna – hot och möjligheter SOU 2007:60


http://intressant.se/intressant