plg_search_attachments
Sök - Kategorier
Sök - Kontakter
Sök - Innehåll

Beteendemedicin och klimatet - en heldag i Lund

Pro-Environmental Behaviour – the impact on climate change and publich health. SLU Alnarp 15.4.2016. Arrangörer: Svensk beteendemedicinsk förening och Dansk selskab for psykosocial medicin. Författare Ingrid Eckerman .

En tidig vårdag vi möjligheten att vandra genom Alnarps trädgårdar för att höra om den senaste forskningen i ämnet klimatförändringar och beteende. LfM var ovanlig väl representerat med tre tidigare ordföranden och styrelseledamöter, Elisabet Lindgren, Johan Hallberg, Matilda van den Bosch och undertecknad.

Det var intressant att se hur mycken matnyttig kunskap som faktiskt finns. Mycket påminner om hur man når fram i folkhälsoarbetet och även hur man arbetar med patienter när det gäller levnadsvanor.

Frågan är hur kunskapen når fram till beslutsfattarna. Dagen borde sammanfattas i en populärvetenskaplig rapport som kunde spridas inom Sveriges och EU:s myndigheter. 

Klimatförändringar och folkhälsan

Matilda van den Bosch, ordförande i Svensk beteendemedicinsk förening, öppnade konferensen. Föreningen är ett interdisciplinärt nätverk för forskare och kliniker i psykologi, medicin, sociologi, folkhälsa och hälsovård. Hon presenterade de viktigaste punkterna i Parisöverenskommelsen om klimatet.

Elisabet Lindgren, Stockholm Resilience Centre, framförde att människan alltid påverkat sin miljö. Men tidigare skedde påverkan lokalt. I dag kan vi orsaka effekter på andra sidan jorden, och förändringarna sker mycket snabbt. Vi får ett varmare klimat och mer extrema händelser.

Det som bestämmer storleken på hälsoeffekterna är lokal sårbarhet, resilience och adaptering.

I Sverige kan vi räkna med häftiga regn och översvämningar. Det kan ge läckage av kemikalier till vårt dricksvatten. Allt fler bor i städer som blir mycket varmare. Här kan parker, grönområden och gröna tak kyla ner. Våra täta hus kan ge problem under varma perioder.  

Matproduktionen kan påverkas starkt. Sårbara populationer är de som bedriver regnberoende jordbruk och är beroende av lokal produktion. Malnutrition, diarrésjukdomar och nedsatt immunförsvar kan bli följden. 

Vektorburna sjukdomar blir ett ökande problem. Att fästingar sprider sig norrut är välkänt. Leishmaniasis har nått Tyskland, där det tillsammans med AIDS ger en galopperande sjukdomsbild. Denguevirus kräver långa värmeperioder och utgör ännu ingen risk i Norden.

Att kommunicera med beslutsfattare

Michael Depledge, University of Exeter, talade om hur vi ska nå framåt i kommunikationen med politiker och beslutsfattare. Vår oförmåga att omsätta allt vi vet till praktik är det största hotet mot mänskligheten. Hur ska vi kommunicera med beslutsfattarna, med vilket budskap?

Det rymmer manga frågor: Hur vill vi att beteenden ska förändras? Vad är möjligt att uppnå? Vad är en realistisk tidsram? Olika budskap för olika människor? Vilka blir konsekvenserna?

Först måste vi sätta upp mål. Några av de mål han vill nå är att minimera energikonsumtionen, utsläpp av antropogena kemikalier och användningen av icke förnybara resurser samt att maximera återbruk. Vi behöver också främja medvetenheten om sambanden mellan miljö och hälsa. Han efterfrågade koncensus.

Kanske kommer beteendeförändringarna till stånd via förändringar hos individer och grupper av individer. Lokalsamhället är antagligen bra för att få till stånd beteendeförändringar.

DEFRA är brittiska regeringens Department for environment, food and rural affairs. Här har man forskat på ”the policy making process”. Politiker och beslutsfattare vill inte ha råd. ”The policy cycle” inkluderar definition av frågan, att förstå situationen, att utveckla och ta till vara tillfällen, att förbereda leverans av information, implementering, uppföljning och utvärdering.

De informella interaktionerna mellan forskare och policymakers är viktiga. En ständigt pågående tvåvägs kommunikation på en informell nivå är antagligen det mest effektiva sättet att få ut forskarnas resultat. Här måste forskarna vara proaktiva eftersom policymakers har ont om tid. Bygga relationer kräver engagemang och tid, och resultaten dröjer.

Den typ av argument som ska framföras till politiker är hotande katastrofer och lösningar inom kort tid. Det är viktigt att man tar politiska och ekonomiska hänsyn.  Varje ministerium måste få sin anpassade information om fördelarna.

I Storbritannien hade man 1970-2011 en oberoende kunglig kommission om miljöföroreningar. De var en grupp av experter men inte en expertgrupp, med rätt att kräva in vittnen och även ett svar från regeringen inom sex månader. I slutrapporten konstaterar Susan Owens att vetenskap inte är tillräckligt och att evidensen alltid utmanas. Myndigheterna vet inte vad de inte vet.

Budskap som ska kommuniceras till politiker måste vara tydliga, kortfattade och ha politisk relevans. De kan betraktas som frön som sås för att växa till sig när tiden är den rätta. Att publicera sig i stora tidskrifter, t.ex. Lancet, är bra. Bilden på planetens gränser från Stockholm resilience centre är bra.

Nudge betyder små åtgärder som kan leda till att människor aktivt avstår från något, vilket i sin tur kan leda till stora förändringar. Ett exempel är att lägga frukten närmast och godiset längst bak, vilket skedde i svenska butiker på 70-talet. David Halpern ledde en kommission uppdrag från premiärministern. I boken Inside the nudge unit – how small changes can make a big difference finns exempel som att en liten mening på deklarationsblanketten ledde till att 16 % fler betalade sin skatt. Ofta handlar det om att underlätta, ”ta bort friktionen”.

Sammanfattning:

-          Vi måste vara tydligare om budskapet och syftet.

-          Lita inte enbart på den formella policyskapande processen.

-          Kommunicera budskap på intresseväckande sätt.

-          Var kortfattad.

-          Poängtera fördelar och vinster för politiker och policyskapare.

-          Presentera robust övertygande evidens, inklusive ekonomiska argument.

-          Kräv oberoende objektiva institutioner som regeringen måste stå till svars inför.

-          Ta med olika åsikter.

Hur främjar vi grön livsstil?

Ricardo Garcia Mira är professor i social- och miljöpsykologi, numera parlamentsledamot i Spanien. Glamurs betyder Green lifestyles, Alternative Models and Up-Scaling Regional Sustainability. Elva universitet och manga forskare är involverade. Frågeställningarna är hur man kan främja de initiativ till livsstilsförändringar och sociala innovativa initiativ som finns, och hur vi kan transformerar det ekonomiska systemet i en hållbar riktning.

Det är ett stort forskningsprojekt som arbetar med modeller på makro- och mikronivå, i sex olika livsstilskategorier, på sju olika platser i Europa. Workshops, fokusgrupper och enkäter används.

Några faktorer har hittills kommit fram som betydelsefulla:

-          Självständighet och engagemang i arbete och fritidsaktiviteter

-          Egen kontroll över hur tiden används

-          Stort engagemang i lokala aktiviteter

-          Ägna mer tid i hållbara aktiviteter

-          Frivilligarbete i lokalsamhället

-          Mat är ett av de mest intressanta områdena för övergång till hållbar livsstil

-          Önskvärda hållbara livsstilsförändringar: inre och yttre motivation

-          Europeisk policy: välbefinnande

Naturen som behandling

Terry Hartig, Uppsala universitet, talade om naturen, psykologisk restitution och miljövänligt beteende. Naturen har en direkt inverkan på stressystemet, utvecklande av copingresurser mm.

Själviskhet och miljömedvetenhet

Linda Steg, Groningens universitet i Holland, menade att det finns en värdekonflikt. Miljövänliga är handlingar är ofta dyra, kräver extra ansträngningar och är obekväma. Denna värdekonflikt behöver minskas genom att det ger förmåner att vara miljövänlig. ”Gröna” värden behöver stärkas eller aktiveras.  

Det finns två sorters ”själviskhet”. Miljövänligt beteende och välbefinnande kan ibland vara lustbetonat (hedoniskt) och är ofta meningsfullt (eudemoniskt). Att bete sig miljövänligt är förknippat med positiva känslor framför allt om beteendet är autonomt och personen värderar miljö högt.

Man har prövat att erbjuda en tjänst (fri kontroll av lufttrycket i bildäcken) med miljö- respektive ekonomiskt argument. Miljöargumentet var mer lockande än det finansiella. De som såg sig själva som miljövänliga upplevde rumstemperaturen högre än de som inte såg sig som miljövänliga, dvs. de fick en positiv feedback. En film visades, där vi åskådare inte lade märke till förändringar som vi upplevde som oviktiga.

På grund av tidigare beteende och värderingar formar man en miljömedveten självidentitet som i sin tur styr miljöbeteendet. Trots att vi är miljömedvetna uppskattar vi inte allt som är bra för naturen. Vi vill helst slippa cykla i regn, duscha i kallt vatten eller klä oss varmt även inomhus.   

Målkonflikter, ”miljökostnader”, signaler från omgivningen och normer påverkar vårt beteende. En omgivning fri från klotter eller åsynen av gatsopare gör oss mer motiverade att plocka upp efter oss.

Slutsatser:

-          Minska konflikten mellan miljövärderingar och andra värderingar.

-          Sikta på det som aktiverar och stödjer miljömedvetenhet, t.ex. andras miljövänliga beteenden och minskade kostnader för miljövänlighet.

-          Påverka normerna: Vi har en solid bas och det är kostnadseffektivt.  

Naturen har ett icke-monetärt värde

Kristina Blennow, SLU, frågade sig hur vi har hamnat i dagens situation. Är det för att vi inte sätter värde på naturen? Att man tror att människor i alla fall inte bryr sig? I Malmö planerar man murar och vallar just där folk vill komma nära havet.

Hon redogjorde för en undersökning på Kullahalvön i Skåne. Befolkningen tillfrågades om vilka platser de tyckte var mest värdefulla och varför. Majoriteten hänförde värdet till att platsen och naturen har ett existensberättigande i sig själv, att den är bra för avkoppling, att den ger glädje och/eller att den underlättar hälsosamt liv. Endast 8 % anförde platsens ekonomiska värde. Samtidigt är det just dessa platser som hotas om havsnivån stiger en meter.

Jämfört med tyska och portugisiska skogsägare har svenska skogsägare i liten grad adapterat sitt skogsbruk för klimatförändringar. Varför?

DeveLop är ett verktyg som utvecklats för evidensbaserad kommunikation med beslutsfattare. Det värderar människors beredskap för adaption, ger stöd i att identifiera vilken information människor behöver för att göra mer förnuftiga val, bedömer människors värderingar och erbjuder planeringsstöd.

Hållbar transport och kost

Steffen Loft vid Köpenhamns universitet talade om aspekter på hållbart beteende när det gäller transporter och kost. Hållbar urban utveckling med minskat kol-fotavtryck och förbättrad luft innefattar aktiva transporter (cykel), låg köttkonsumtion och lokalt producerad mat (urban farming). Dessa faktorer för med sig stora hälsoeffekter.

Man har undersökt olika aspekter på luftföroreningar och cykling, men inte funnit tillräckliga skäl för att avråda från cykling i urban miljö – åtminstone inte i Köpenhamn. Luftföroreningar tar inte ut de positiva effekter som träning har på KOL och astma.

Den ”nya nordiska kosten”, dvs. medelhavskost anpassad till lokalt producerade råvaror, baseras på fisk och skaldjur, havre, fullkornsrågbröd, rotfrukter, kål, äpplen och päron. Även bär, grönsaker, örter, svamp, nötter och kött från frigående djur finns med. Om danskarna skulle byta från vanlig dansk kost till den nordiska kosten räknar man med en besparing på 900 miljoner Euro pga. minskad påfrestning på miljön. Besparing i form av utebliven sjukdom skulle motsvara 18 000 DALY.

Sammanfattning:

-          Rädsla för luftföroreningar ska inte utgöra hinder för aktiv transport. Exponering under transporten utgör bara en liten del av den dagliga dosen. Några speciella negativa effekter av aktiv transport har inte kommit fram. Fysisk aktivitet i förorenade områden i Danmark har gett substantiella positiva hälsoeffekter.

-          En kost baserad på lokalt producerade råvaror med lågt innehåll av kött är hälsosam och hållbar. Den nya nordiska dieten och Hälsosam nordisk diet tycks vara lika bra som t.ex. medelhavsdieten. Stadsodlingar kan ge bidrag, men man måste vara uppmärksam på luftföroreningar. 

Leder klimatalarm till förändringar? 

Erik Hunter, SLU, sade att larm är den dominerande metoden för att öka medvetenheten om miljöfrågor och motivera förändring. Kommunikatörer har använt isbjörnar på smältande isflak, torka, översvämningar och nu även terrorism för att öka rädslan för klimatförändringar och uppmuntra beteendeförändringar. De flesta av dessa har handlat om annat än mat.

I en studie undersöktes om och varför hotet om klimatförändringar motiverar konsumenter att minska eller ändra sin köttkonsumtion. Enligt protection motivation theory (PMT) kan man förutsäga detta om man vet hur individer värderar och handskas med hotet.   

Det fanns signifikanta skillnader mellan de olika copingfaktorerna, vilket klimatkommunikatörer bör ta hänsyn till. Kommunikatörerna behöver hitta nyckeln för att först öka en individs tro på sig själv att vara kapabel till förändringar, därefter övertyga dem om att deras förändringar spelar roll. Sist men inte minst rekommenderas att man visar konsumenterna att riskerna är relevanta även för dem själva.