plg_search_attachments
Sök - Kategorier
Sök - Kontakter
Sök - Innehåll

Svensk strategi mot antibiotikaresistens

Till LfM kom en inbjudan från Socialdepartementet att delta i en hearing om Socialstyrelsens rapport Förslag till utveckling av strategin mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner. Hearingen, som ersatte en formell remissomgång, var uppdelad i tre omgångar. De två första vände sig till myndigheter respektive humansidan. Den vi inbjöds till vände sig till organisationer och intressenter från djur, livsmedel och miljösektorerna.

Det visade sig att LfM var den enda inbjudna miljöorganisationen. Forskningsstiftenseln MistraPharma och Stockholm vatten var båda inbjudna men närvarade ej. I stället blev det en ny upplevelse att lyssna till veterinärer, häst-, hund- och kattorganisationer, jordbruksorganisationer och konsumentorganisationer etc.

Bakgrunden till rapporten är den ökande antibiotikaresistensen tillsammans med de svårigheter till övervakning över gränserna som EU-medlemskapet innebär. Behovet av en nationell samverkansfunktion för antibiotikaresistens (AMR) och vårdrelaterade infektioner (VRI) är tydligt, och Socialstyrelsen avser att initiera en sådan inom folkhälsa, djurhälsa, livsmedel och miljö.

Förslaget innebär flera olika delar:

1. En nationell samverkansfunktion med deltagare från berörda myndigheter, branscher och organisationer inom folkhälsa, djurhälsa, livsmedel och miljö.

2. En nationell kommunikationsstrategi om antibiotikaanvändning, resistens och hur infektioner förebyggs.

3. Öka kunskapen om antibiotika, resistensutveckling, hygien och smittspridning inom grundutbildning och fortbildning samt kvalitetssäkra utbildningen för expertfunktioner.

4. Forskning om antibiotika i kroppen, förebyggande av vårdrelaterade infektioner och smittförebyggande åtgärder, nya antibiotika, hälsoekonomi och antibiotikas miljöeffekter.

5. Övervakning och uppföljning: IT-system, kodning av förskrivare och förskrivningsorsak samt system för diagnostisering och epidemiologisk övervakning av resistenta bakterier.

6. Preventiva åtgärder inom bl.a. sjukvård, omsorg och förskola samt utveckling av en nationell hälsodatabas.

7. Optimal användning av antibiotika genom utveckling och uppdatering av riktlinjer.

8. Miljöfrågor: kontroll över utsläpp, kunskap om resistensgener och antibiotika i svenska miljön och global miljöcertifiering av antibiotikatillverkning.

9. Djur och livsmedel: Övervakningssystem, diagnostik och smittförebyggande åtgärder.

I september planeras ett myndighetsmöte för initiering av Nationell samverkansfunktion. Under oktober tar man emot olika aktörers förslag till aktiviteter utifrån strategins mål och förväntade utfall och i december planeras en workshop för berörda aktörer. Därefter skall en handlingsplan sammanställas. Våren 2012 ska den nationell samverkansfunktionen vara  etablerad och handlingsplanen klar.

Folkhälsa - djurhälsa

Mina medrepresentanter i hearingen talade om rapporten Folkhälsa – Djurhälsa. Ny ansvarsfördelning mellan stat och näring (SOU 2010:106). Enligt denna rapport gäller zoonoslagen 1999 endast salmonella. Här konstateras också att EU-inträdet tog ifrån oss möjligheten till kontroll av importerade djur och djurprodukter. Vi fick övergångsbestämmelser, men fristen har löpt ut. Klimatförändringar och globalisering ökar också riskerna. En ny djursmittslag föreslås nu. Primära ansvaret föreslås ligga hos djurhållaren. Större djurhållare måste upprätta en ”biosäkerhetsplan”.

Medrepresentanterna saknade i ”Folkhälsa – djurhälsa” zoonoser, antibiotikaresistens och livsmedel. Man ansåg också att det samarbete som nu finns mellan staten och näringarna är mycket viktigt, men att förslaget innebär att grundstenarna för samarbetet tas bort. Att bönderna själva ska stå för diagnostik och antibiotikumbehandling ansåg de närvarande veterinärerna vara ett steg i helt fel riktning.

Synpunkter från ”näringen”

Trots att djurhållning minskat så har antibiotikaförskrivningarna ökat. 20 % av korna får antibiotikumbehandling för mastit, trots att evidens saknas. Korna behandlas för att ge mjölk, ej för att göra kon frisk. Liksom inom hästnäringen används gärna bredspektrumantibiotika eftersom då karenstiden förkortas, jämfört med penicillin. En minskad antibiotikumbehandling är fullt möjligt. En person ansåg att orsaken är den stora produktionsökningen mjölk per ko som avlats fram, dvs. de har onormalt stora juver.

Man talade om den jämförelsevis goda djurhälsa vi har i Sverige och om vikten att behålla den. Generellt ansågs att förebyggande djurhälsovård, inklusive hygienen inom djurbranschen, måste förbättras.

Synpunkter framfördes att styrsystem behöver utvecklas så att ett ”samhällskorrekt uppförande” också blir lönsamt. Marknadskrafterna har för stort inflytande. Mer import av djur medför också mer import av resistenta bakterier.

Hänsyn måste tas till att djurnäringen är stor, med många olika organisationer av olika storlek, vilket kan leda till informationssvårigheter. Hästnäringen t.ex. innefattar allt från stora stuterier till privata ägare av enstaka hästar, med ett antal olika organisationer. Det är svårt att nå ut med information. Fågelproducenterna däremot är bara 120 stycken i en enda organisation. För att utveckla och vidarebefordra kunskap behövs inte endast veterinärer utan även samhällsvetare och kommunikatörer.

Vidareutbildning för veterinärer borde vara obligatorisk. Läkare och veterinärer har ett gemensamt ansvar när det gäller antibiotikaresistens. Därför måste human- och veterinärmedicin samverka, främst Socialstyrelsen och Jordbruksverket.

Livsmedel

Från livsmedelsbranschen talade man om resistenta bakterier på livsmedel. Aktiva förpackningar, som reducerar mängden bakterier, berördes endast i förbigående. Likaså berörde man möjligheten att ställa krav i samband med livsmedelsupphandling.

LfM:s synpunkter

Som varande läkare var det svårt att hålla sig från humanmedicinen. Med tanke på multiresistenta gener i dricksvattnet i Delhi och den pågående EHEC-epidemin i Tyskland blev det självklart att lyfta frågan om import av resistenta bakterier och gener via resenärer, djur och livsmedel.

Andra metoder, t.ex. kirurgi, för infektionsbehandling måste tas tillvara. Vi måste också börja diskutera etiskt-ekonomiskt vem som ska få vilken vård. Det är inte alltid etiskt bäst att lägga in skröpliga gamlingar på intensivvårdsavdelningar och och behandla med antibiotikum. Kanske hemsjukvård, sjukvård i särskilda boenden och palliativ vård ska byggas ut.

Odlingsmetoder och snabbdiagnostik måste utvecklas. Utbildning och ökad kompetens både i hygien och i användning av antibiotika är ett måste för all personal inom vård och omsorg. Vare sig läkare eller hemtjänstpersonal får glömmas. Mandaten för vårdhygieniker måste ses över.

LfM instämde i att utökad provtagning, diagnostik, uppföljning och forskning är nödvändigt. Till detta krävs dock finansiering. LfM framförde också vikten av att miljökrav ingår vid all upphandling, men framför allt då det gäller tillverkning av antibiotika.

LfM tryckte på vikten av en samordningsfunktion med representanter från klinisk human- och veterinärmedicin, forskning, myndigheter m.fl. Med erfarenheter från Tyskland bör man tänka ”katastroforganisation” och bl.a. klargöra vilka mandat vilken organisation har. Kanske bör en ”smittskyddsgeneraldirektör” inrättas, med mandat att bestämma över andra organisationer.

LfM har redan tidigare pekat på risken att läkemedel tas upp i växter som odlas på slamgödslad jord. Användning av rötslam togs upp i rapporten, men lika viktig är användning av gödsel. Ökad kompetens i hygien och vårdhygien behövs inom såväl humanverksamhet som djurverksamhet.

I samband med LfM:s seminarier om mat för några år sedan berättade Artur Granstedt övertygande om fördelarna med ekologiskt kretsloppsjordbruk. Jag ställde mig nu frågan om det inte måste vara fördelaktigt även ur infektionssynpunkt. Det är möjligt att en mer ”naturlig” livsstil, inklusive matvanor och fysisk aktivitet, kan stärka motståndskraften hos kor. Borde staten styra mot ett sådant systemskifte?

Andra deltagare lyfte fram vikten av internationellt samarbete, framför allt inom EU. LfM framförde att vi måste gå utanför EU, bland annat med tanke på läkemedelstillverkningen.

LÄS MER

Förslag till utveckling av strategin mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner  Socialstyrelsen 2011-3-14

Antibiotikaresistens  Socialstyrelsen, hämtat 2011-06-15

Strategi för ett samordnat arbete mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade sjukdomar  Regeringens proposition 2005/06:50

Kaj Karlsson: Vår beredskap är inte alls god  Expressen 18.3.2011

STRAMA  Samverkan mot antibiotikaresistens

Svensk förening för vårdhygien