plg_search_attachments
Sök - Kategorier
Sök - Kontakter
Sök - Innehåll

Besök Kretsloppshuset i Jämtland!

 

Har du en semestervecka kvar? Res då till Mörsil 3 mil öster om Åre, boka in Kretsloppshusets gästlägenhet och träffa läkaren Christl Kampa-Ohlsson, en enastående människa. Kanske vill du sedan bli stödperson – då kan du bli delägare, köpare eller gå in i Kretsloppshusets vänförening.

Kretsis20juni
 

En märklig kvinna

Christl är en märklig kvinna, strålande av kraft, med en märklig livshistoria. Hon växte upp i tyska alperna, som dotter till en bayersk yrkesjägare. Hon ville också bli yrkesjägare, men fick som flicka inte någon lärlingsplats. Istället lade hon sin energi på att läsa in gymnasiekompetens och drömde om att bli viltforskare i Alaska eller Kanada.

Innan hon började med de planerade biologistudierna fick hon dock genom en bekant till familjen möjlighet att komma till Jämtland. Här hittade hon just den miljö hon kände sig hemma i – berg, skog, hundar, jakt – och hon fick möjlighet att jobba i skogen under ett helt år. Här ville hon leva! När hon skulle åka tillbaka till Tyskland för att utbilda sig tyckte dock de jämtländska vännerna att de inte behövde någon naturkunskapare, däremot distriktsläkare i länet. Så hon reste hem och kom överraskande in på en av de mer eftertraktade läkarutbildningarna. Att det sedan skulle ta hela 14 år innan hon kunde bli färdig distriktsläkare i Jämtland hade hon inte kunnat föreställa sig….. 

På vägen gifte hon sig med den 27 år äldre kraftkarlen Hadar Olsson och fick 1990 dottern Heidi.

Christl hade dock energi som räckte till mer än läkarjobbet. Hennes stora fokus på natur, vildmark och jakt svängde snart till ett engagemang mot miljöförstöring och för att bidra till en hållbar livsstil. Redan i mitten på 80-talet började hon föreläsa om allt från miljövänliga val vid de dagliga inköpen till vilka system för sopsortering samhället skulle kunna välja. Tidigt började hon tänka ”miljövänlig sjukvård” och stödde sedan LfM i att ta fram utställningar till Riksstämman.

Kretsloppshuset

Men först när hon började inse vidden av den konventionella matproduktionen och föreläste om ”mat-hälsa-miljö” fick hon ihop naturen med medicinen. Att få människor att genom sitt val av mat påverka miljön kändes som ett realistiskt mål och som ett kraftfullt miljöarbete. Alltså skulle spaden sättas i jorden och i en park i centrala Mörsil började projektet ”Kretslopp Mörsil” med småskalig ekologisk odling 1994.

Ganska snart förstod Christl att det var viktigt att skapa ett större och ännu mer konkret projekt med bättre möjligheter att inspirera till en uthållig livsstil. Ett ”kretsloppshus” i Mörsil var lösningen och hon fick förutom sin trogne kämpe Hadar ytterligare ett antal personer i byn med sig. Den lilla ekonomiska föreningen ”Kretslopp Mörsil” lyckades bygga sitt Kretsloppshus – som dessutom brann ner fem dagar före den planerade invigningen och sedan återuppbyggdes! I juni 2000 kunde huset äntligen tas i drift och man har nu hållit Kretsloppshuset öppet året runt i 10 år.

Christl är noga med att allting kommer med. Kretsloppshuset består av växthus, vinterträdgård, hönsgård, eko-butik, helekologisk café och restaurang, konferens- och föreläsningslokal och stor trädgård. Man producerar högklassigt mathantverk, marmelader, sylter, safter, glögg, örtsalter, chutneys mm. Grundambitionen har hela tiden varit att inspirera människor till miljövänliga val, att visa ”att det går” att bygga, bo, äta, leva med mindre miljöpåverkan och god livskvalitet. Och från att varit en av Sveriges absolut första ekologiska restauranger kan man nu nöjt konstatera att just restaurang- och cafévärlden tagit till sig det ekologiska konceptet i stor omfattning.

Grön rehabilitering

Under åren 2005-2007 bedrev Christl, som nu sadlat om till företagshälsovård, en trädgårdsrehabilitering i Kretsloppshusets trädgård och den vackra sanatorieparken. Läs här och här. Målgruppen var personer med utmattningssyndrom och lång sjukskrivning. Denna verksamhet fungerade utmärkt och hade mycket goda resultat som utvärderades av dåvarande Arbetslivsinstitutet och senare av Mittuniversitetet (läs här och här). Uppdragsgivare och köpare av platser för trädgårdsrehabiliteringen var Försäkringskassan tillsammans med arbetsgivare.  Med hjälp av inkomsterna från rehabverksamheten bar sig Kretsloppshuset under dessa tre år.

2008 ändrades dock hela systemet och numera är det inte Försäkringskassan utan landstinget som har uppdraget att ansvara för rehabiliteringssatsningar. Och då satsar man för patientgruppen med stressrelaterad ohälsa nästan enbart på KBT trots mycket goda och väldokumenterade resultat av trädgårdsrehabilitering i olika delar av landet.

Är Kretsloppshuset ett uthålligt projekt?

Nu ligger både Kretsloppshusets och många andra liknande rehab-verksamheter helt nere. Därmed har Kretsloppshuset tappat sin livsviktiga kompletterande inkomst från trädgården och Christls möjlighet att hjälpa Kretsloppshuset även genom sin yrkeskompetens har fallit.

Kretsloppshuset, som alla andra eldsjälsprojekt, har naturligtvis hela tiden haft ekonomiska problem. Visst finns det fina konferensrummet, men företagen kostar inte längre på sig konferenser. Kretsloppshuset är välkänt både inom och utanför länet, men trots det egentligen goda geografiska läget mellan Östersund och Åre, är gästunderlaget för litet. Mörsil ligger trots allt i glesbygd och lite för långt från Åre för att kunna fånga upp gästerna där. Alldeles nyss har man inrett en charmig liten gästlägenhet i den sk. Gula Villan bredvid Kretsloppshuset och hoppas kunna få in ett litet tillskott genom bed & breakfast.

I dagsläget är Kretsloppshuset akut hotat. Man överväger att stänga hela huset efter augusti månad. Christl är medveten om att betydligt större prioritet borde läggas på att söka filantroper som stödjer verksamheten, på marknadsföring, på nya koncept – men hon är en handlingsmänniska, och det blir alltid dagens praktiska problem som åtgärdas först. Och de är ibland stora. I princip har Christl under många år varit både VD, styrelsemedlem, arbetsledare och projektledare. Till sin hjälp har hon övriga medlemmar i den ekonomiska föreningen, men de börjar bli allt äldre och tröttare. Och även hon själv har fått trappa ner från sitt total-engagemang för Kretsloppshuset, men fortfarande är det alldeles orimligt många arbetstimmar i veckan som hon skänker verksamheten.

Att engagera yngre förmågor är svårt, eftersom de ser vilka arbetsinsatser som krävs. Kretsloppshuset har under alla år haft 2-3 anställda på helårsbasis och fler under högsäsong under sommaren. Men allt arbete med ledning, fastighetsskötsel, höns- och trädgårdsskötsel, städning, marknadsföring och mycket mer sköts på ideell väg. Förutom medlemmarna i den ekonomiska föreningen finns flera så kallade ”stödjare” som hjälper till utan att vara medlemmar. Det finns också en ideell stödförening, ”Kretsloppshusets Vänner” som stöttar ekonomiskt genom en liten årsavgift.

Christls engagemang

För Christls personliga del så tycker hon att hon trots den höga arbetsbelastningen funnit ett sätt att leva och arbeta som fungerar. Hon har tidigare blivit tillfrågad om att bli EU-parlamentariker både från c och mp, men hon vill vara i Jämtland och inte i Bryssel. Skogen, jakten och hundarna är viktiga för henne – och så har hon ju Kretsloppshuset som hon ännu inte kan släppa taget om. Idag tar även maken Hadar mycket tid, då han drabbats av en svår stroke. Tre dagar i veckan arbetar hon som företagsläkare i Östersund. Det passar henne, hon får tid för sina patienter och hon kan behålla sitt förebyggandeperspektiv.

Christl är mycket medveten om att hennes engagemang för Kretsloppshuset inte är långsiktigt hållbar. Idéer är det inte ont om, men det saknas de ekonomiska resurserna för att vidareutveckla konceptet och orken börjar tryta. Hon och föreningen hoppas på ett ”generationsskifte”, på en finansiell stark köpare av Kretsloppshuset som kan bygga vidare på det livsverk föreningen i Mörsil har skapat. Läs här!

Att gå runt Kretsloppshuset med Christl är en liten upplevelse i sig själv. Blir det en paus börjar hon dra i ogräset i rabatten. När vi går förbi hönsen kommer de fram och hon växlar några ord med dem. Ser hon kajor i ett träd börjar hon tala om livet med dem. Är det någon som passerar vinkar hon och frågar hur det är. Hon observerar, är hela tiden närvarande.

Christl hör till dem som anser att vi ska vara försiktiga med kolhydratsintaget. Det blev lite svårt när hon skulle tala om klimatsmart mat – men hon fick till slut ihop det. Kanske kan LfM:s medlemmar någon gång få höra henne tala om detta.

Tankar om eldsjälsprojekt

Jag får andra frågor i huvudet. Det är inte ovanligt att sådana här eldsjälsprojekt poppar upp. Ofta har de en alldeles riktig grundtanke, framför allt ur ett resurs- och hållbarhetsperspektiv.  Men de kräver mycket arbete och det är sällan som eldsjälarna får ekonomin gå ihop. Vilken livslängd har ett eldsjälsprojekt? Vad kan göras för att de ska få längre uthållighet?

En annan fråga gäller föreningars ekonomi. Varför är det så svårt att få många medlemmar? Själv har jag mött problemet att medlemmar i LfM gått ur föreningen för att ”jag inte har möjlighet att vara aktiv”. Men medlemskapet handlar ju om att stödja en verksamhet man tycker är viktig. Föreningar är oftast helt beroende av att ha ett stort gäng medlemmar som snällt betalar sin avgift utan att göra så mycket mer. Det gäller såväl fackföreningar, politiska partier som miljö- och påtryckarorganisationer. Om en förening har många medlemmar så har den inte bara en bättre ekonomisk bas att stå på utan också en annan trovärdighet.

Slutligen så glömmer jag inte vad Hadar för några år sedan sa om skogen: ”Skogen är kapitalet. Man tillgodogör sig räntan. Hugger man ner skogen så har man inget kapital och man får ingen ränta.”