plg_search_attachments
Sök - Kategorier
Sök - Kontakter
Sök - Innehåll

Strålning - Radiation

Strålning - ett komplicerat ämne

Strålning har aktualiserats genom Fukushima-olyckan. Dessutom är strålning från mobiltelefoner och basstationer alltid en aktuell frågeställning. Här ska vi försöka ge en liten introduktion till olika sorters strålning. Informationen har hämtats från Strålskyddsinstitutet och Wikipedia.

Strålning är spridning av partiklar eller elektromagnetiska vågor. Strålning kan delas in i joniserande och icke-joniserande strålning.

Hälsoeffekter av olika slags strålning är ett stort och komplicerat område. Att joniserande strålning ofta är skadlig finns det enighet om i vetenskapssamhället. När det gäller icke-joniserande elektromagnetisk strålning finns inte säkra bevis för skadlighet (inte heller för oskadlighet).  Här finns inte utrymme att behandla de olika ståndpunkterna.

Länkar

Strålskyddsinstitutet 
Centrum för strålningsmedicin CSM
 
Radiation Emergency Medical Management  US Department of Health and Human Services

Läs också 

Strålning i Sverige
  DN 3.4.2011
Det strålar på oss från alla håll  DN 3.4.2011
Elektromagnetiska fält medför sällan risker  Arbetsmiljöverket
Tema elektromagnetiska fält  Forskning.se   
Forskning om elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält  FAS (Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap) december 2008
Magnetfält och hälsorisker  Elsäkerhetsverket 2009
Radiation dose chart  Här kan man se vilka stråldoser man får i allt från dagliga livet till kärnkraftsolyckor
Fokus elöverkänslighet  forskning.se
Hur farlig är joniserande strålning?  Analysgruppen Bakgrund september 1994

Joniserande strålning

Joniserande strålning är så energirik att den kan rycka loss elektroner från de atomer som den träffar och förvandla dem till positivt laddade joner, jonisering. Joniserande strålning kan antingen vara elektromagnetisk strålning (ultraviolett, röntgen- och gammastrålning) eller partikelstrålning (energirika elektroner, protoner med mera som har en energi på några elektronvolt). Radioaktiva substanser avger joniserande strålning. Olika slags joniserande strålning är:

  • Alfastrålning  (t.ex. från radon, polonium). Partikelstrålning. Räckvidd 10 cm i luft. Stoppas med papper.
  • Betastrålning  Partikelstrålning. Räckvidd 10 m i luft. Stoppas med plåt eller glas. Används i sjukvården.
  • Gammastrålning  Elektromagnetisk strålning. Räckvidd 10 m i luft. Stoppas med betong eller bly. Används i sjukvården.
  • Neutronstrålning  Partikelstrålning. Svår att hejda. Används vid fission för kärnkraft. Ger strålskador vid olyckor.
  • Röntgenstrålning  Elektromagnetisk strålning. Kan tränga igenom mänsklig vävnad. Används i sjukvården.

Halveringstid är den tid efter vilken hälften av en given mängd av ett ett radioaktivt grundämne har sönderfallit.

  • Uran-238  4,5 miljarder år. Restprodukt efter uranbrytning och kärnbränsleframställning (utarmat uran, DU).
  • Uran-235  700 miljoner år. Används i atombomber och kärnbränsle.  
  • Plutonium-239  24 000 år
  • Plutonium-40  6 580  år
  • Kol-14  5 730 år. Används för åldersbestämning av levande material upp till 60 000 år.
  • Radium-226  1 600 år.
  • Cesium-137  30 år. Förorening i marken efter kärnkraftsolyckor.
  • Plutonium-241  14 år. Avfallsprodukt efter kärnreaktioner, kan användas till kärnvapen.
  • Cesium-134  2 år
  • Polonium-210  138 dygn. Naturligt förekommande. Har använts vid tillverkning av kärnvapen. Flera uppmärksammade förgiftningsfall finns beskrivna.
  • Jod-131  8 dygn. Släpps ut i samband med kärnkraftsolyckor.
  • Radon  3,8 dygn. Finns naturligt i berggrunden, även i blåbetong.

Bakgrundsstrålning är den joniserande strålning som vi utsätts för naturligt. Den kosmiska strålningen ger oss 0,3-0,5 mSv (millisievert) per år, radon i berggrunden 0,2-10, byggnadsmaterial 0,08-11. Från mat och vatten får vi 0-10 mSv per år. Kol 14 och kalium 40 i våra kroppar ger oss 0,08-0,25 mSv årligen. Den sammanlagda bakgrundsstrålningen i Sverige varierar mellan 0,67 och 138,65 mSv per år med ett genomsnitt på cirka 2 mSv. 

"Konstgjord" strålning är t.ex. flygresor 0-3,4 och strålning inom sjukvården 0,01-100 mSv per år. Tjernobylkatastrofen beräknas ha gett ett tillskott på 0-0,5 mSv extern och 0-2 mSv intern strålning. Den sammanlagda konstgjorda strålningen är ca 1 mSv per år, med variation 0,01-105,9. 

Icke-joniserande strålning  

Icke-joniserande strålning är elektromagnetisk strålning där frekvensen är för låg för att ge upphov till jonisering (dvs som inte alstrar joner när den passerar genom materia). Energin hos icke-joniserande strålning, som optisk strålning och elektromagnetiska fält, är inte lika stark som hos joniserande och kan därför inte jonisera material.

Elektromagnetisk strålning finns naturligt från åska, solen och rymden samt alla föremål med en temperatur över 0o Kelvin (-273 grader Celsius). Andra exempel på icke-joniserande strålning är elektromagnetiska fält, exempelvis genom radiovågor från mobiltelefoner och magnetfält från kraftledningar och olika apparater.

Den icke-joniserande strålningen omfattar följande strålningstyper:

  • Lågfrekventa elektriska och magnetiska fält
  • Radiofrekvent strålning, från extremt långvågig (3 kHz, 100 km) till extremt kortvågig (300 GHz, 1 mm)
  • Infraröd strålning. Våglängd 700 nm - 1 mm. Utgör en stor del av den strålning som utsänds från varma föremål.
  • Synligt ljus
  • Ultraviolett strålning

Elektromagnetisk strålning

Elektromagnetisk strålning (ems) är en vågrörelse som fortplantas i tid och rum. Där strålningens våg-natur är mer framträdande kan man synonymt använda elektromagnetisk våg. Det kan till exempel vara ljus som fortplantas i en optisk fiber eller mikrovågor som värmer mat i en mikrovågsugn. Den elektromagnetiska strålningens viktigaste egenskap är dess frekvens, eller våglängd. I olika våglängdsområden kallar vi den elektromagnetiska strålningen för olika saker. Olika våglängder ger också olika egenskaper.

Vid gränsen mellan luft och kroppsvävnad reflekteras en del av strålningen medan en annan del sprids vidare in i kroppen (transmission, diffusion och absorption). Strålningens förmåga att tränga in i kroppen är frekvensberoende. Lägre frekvenser tränger djupare in än högre. Fett och ben är lättare att genomtränga än muskler och hud.

Radiovågor är den mest lågfrekventa formen av elektromagnetisk strålning med frekvenser från 9 kilohertz till 3000 gigahertz. Våglängderna kan vara kilometerlånga. Radiovågor används huvudsakligen för att överföra ljud, bild eller text trådlöst, exempelvis från en TV-sändare till en TV-antenn eller mellan en mobiltelefon och en basstation. 

Mikrovågor har kort räckvidd och försvinner i samma stund apparaten som avger dem stängs av. Frekvenser liger från 300 à 500 MHz och uppåt mot en obestämd och varierande övre gräns. Används för radar, kortvågsradio, mikrovågsugnar, rörelsedetektorer, trådlösa telefoner, satellitmätningar mm.

Infraröd strålning (IR-strålning) är elektromagnetisk strålning inom våglängdsområdet 700 nm till 1 mm, det vill säga våglängder strax över de för synligt ljus. Kortvågig infraröd strålning används i utrustning för mörkerseende, som bildförstärkare och värmekameror.

Synligt ljus är en form av elektromagnetisk strålning med en våglängd mellan cirka 390 och 770 nanometer.

Ultraviolett strålning, UV-strålning, UV-ljus, är elektromagnetisk strålning med kortare våglängd än det synlig ljusets. Ultraviolett strålning brukar definieras som strålning inom våglängdsområdet 400 till 10 nanometer. Kommer från solen och produceras i solarier. Kan påverka synen och ge hudcancer.

Röntgenstrålning är en typ av fotonstrålning, det vill säga joniserande elektromagnetisk strålning med kort våglängd (cirka 0,01-10 nm) och höga fotonenergier (100 eV - 100keV). De kortare våglängderna förmår tränga igenom en människokropp. Används i sjukvården.

Gammastrålning är också en joniserande elektromagnetisk strålning med pikometerlånga våglängder. Den är bakteriedödande och används för sterilisering. Den tränger igenom kroppsvävnad, kan förändra celler och orsaka cancer, samt döda celler och användas i cancerbehandling.

Magnetfält 

Magnetfält finns hela tiden omkring oss – det mest utbredda är det fält som omger jorden, jordmagnetismen, som får kompassnålen att rikta sig mot norr. Detta fält är statiskt, dvs det ändras inte med tiden. Människan är anpassad till att leva i jordens statiska magnetfält och det har inte gått att påvisa skadliga effekter av statiska magnetfält som människor normalt kommer i kontakt med.

Statiska magnetfält som är avsevärt större än jordens magnetfält är mycket ovanliga. De förekommer endast i mycket speciella sammanhang, t ex vid magnetkameror som används vid medicinska undersökningar.

En likström i en kabel genererar ett statiskt magnetfält. Statiska magnetfält kan också alstras i vissa magnetiska material.

Växlande magnetfält bildas kring ledningar och apparater för växelström, dvs kring kraftledningar, transformatorer och kring allt som drivs med ström från väggkontakten. Denna typ av magnetfält skapar elektriska strömmar i kroppen som, vid mycket starka fält, kan påverka kroppens nervsignaler.

Magnetfält från kraftledningar och radiovågor från mobiltelefoner är andra exempel på elektromagnetiska fält. Magnetfält och elektriska fält finns runt alla elektriska apparater och ledningar. Styrkan avtar snabbt med avståndet.

En likström som varierar i styrka alstrar ett varierande magnetfält som i vissa avseenden kan liknas vid ett magnetiskt växelfält, t ex i vissa bilar.

Fälten är starkast närmast källan, t ex en ledning eller en apparat, och avtar med avståndet. Ju mer ström desto starkare magnetfält. Magnetfält är svåra att skärma av och går obehindrat igenom väggar och tak.

 

Gravatar
Hej! Vad bra att smartphones vinner över mobilen! För den håller man ju i handen, långt ifrån hjärnan. Det går ju bra att använda headphones till vanlig mobil också, och då är hjärnan skyddad. Män bör också tänka på att hellre ha telefonen i en väska utanpå kroppen än i byxfickan. Fattigdomsbekämpning skulle göra det möjligt även för invånarna i fattiga länder att köpa bra apparater. Å andra sidan har de väl inte råd att föra långa samtal, så deras hjärnor kanske inte är så utsatta - fr.a. inte barnens.
Gravatar
IT-myntet har en förskräckande baksida - och då särskilt för barn och tonåringar - som jag ser det. Mera i sak om det här http://josefboberg.wordpress.com/2008/04/07/it-smog-stress sad
Gravatar
Ingrid Eckerman
Så här står det också: "Radiofrekvent strålning, från extremt långvågig (3 kHz, 100 km) till extremt kortvågig (300 GHz, 1 mm)".
Gravatar
Ingrid Eckerman
Läkare för Miljön grundar vårt arbete på vetenskap. När det gäller kemikaliers påverkan på hälsan ökar kunskaperna hela tiden, och här vet vi också vilka mekanismer i kroppen som påverkas av vilka ämnen. Men när det gäller elektromagnetis k strålning så har man hittills inte kunnat beskriva tänkbara skademekanismer . - Kemikalierna lagras i vårt vatten och vår jord för evigt. En fördel med de människotill verkade elektromagnetis ka fälten är att de upphör den minut vi stänger av dem (pga bättre bevis, andra metoder, finanskris eller något annat). LfM är en liten organisation, vi måste använda våra resurser där vi tror att de gör störst nytta.
Gravatar
Ingrid Eckerman
"När det gäller icke-joniserande elektromagnetis k strålning finns inte säkra bevis för skadlighet (inte heller för oskadlighet)." Det är många som fått / har samma symtom som de som anser sig vara elöverkänsliga. Tidigare har det tillskrivits bl.a. telefonväxlar och självkopieran de papper. Det finns inga BRA studier som "bevisar" att elektromagnetis k strålning är skadligt. Kanske, kanske inte. Kanske interagerar det med kemikaliesoppan vi utsätts för, men det vet vi faktiskt inte.
Gravatar
Ingrid Eckerman
Wikipedia: "Lagen om elektronisk kommunikation (SFS 2003:389) definierar radiovågor som elektromagnetis ka vågor med frekvenser från 9 kilohertz till 3 terahertz som breder ut sig utan särskilt anordnad ledare." Mikrovågorna räknas tydligen inte till radiovågor, även om de används på liknande sätt.
Gravatar
Solveig Silverin
När jag ändå är i farten och ser vad ni läkare här engagerar er i, så ber jag för våra barns hälsas skull att, att ni kritiskt bemöter all den information om den trådlösa teknikens ofarlighet. Den är inte ofarlig och jag är djupt oroad över våra barn som vi vuxna utsätter för så mycket strålning. Det är inte enbart effekten som är avgörande utan även moduleringen och pulsningen har en betydande hälsopåverkan.
Gravatar
Solveig Silverin
Jag vill även påpeka att radiofrekventa sändningar är tekniskt producerad strålning som den nya tekniken nyttjar, pulsmodulerad sändningstek nik, alltså digitalt. Denna sändningstek nik liknar inte naturlig strålning och skall betraktas som en miljöfrämmande faktor i vår livsmiljö.Jag reagerade på att man påstår att det inte finns någon hälsorisk med mobilstrålningen. IARC WHO har klassat strålningen som möjlig cancerrisk klass 2B. ICNIRP:s referensvärden som myndigheterna hänvisar till skyddar INTE mot långtidseff ekter eller andra biologiska effekter. En stor del av forskning visar på neurologiska störningar. Elöverkänslighet dokumenterades i Sovjet redan 1960 och radiotelegrafis terna på 1930-talet fick samma typ av neurologiska symtom som elöverkänsliga. Barn är känsligare och tål inte denna artificiella strålning.
Gravatar
Solveig Silverin
Er beskrivning av EMF:s våglängderna är inte korrekt. Inom radiovågsområdet ligger mikrovågsområdet vilket nyttjas av både TV och mobilsändare från 450 MHz till 6 GHz.
Gravatar
Hej Ingrid och alla läkare för miljön,På nätverket Nuclear Power Yes Please's blogg, där vi försökt följa och analysera händelseutve cklingen i Fukushima, har vi haft några inlägg där vi försökt förklara stråldoser (av joniserande strålning) på olika sätt. Två inlägg där vi använder det något trubbiga måttet Banaekvivalent dos:http://nuclearpoweryes please.org/blog/2011/03/19/straldoser-i-japan-just-nu-och-bananer/http://nuclearpoweryes please.org/blog/2011/03/20/bananer-och-japan-del-2/Och ett där vi försöker förklara varför ingen svensk bör handla jodtabletter med anledning av händelserna i Fukushima:http: //nuclearpoweryes please.org/blog/2011/04/05/lite-om-radioaktivitete n-i-svensk-luft-efter-fukushima/Ni får gärna kommentera våra försök; som läkare har ni säkert gott om erfarenheter kring svårighetern a med att förklara risker och hälsoeffekte r för allmänheten.