plg_search_attachments
Sök - Kategorier
Sök - Kontakter
Sök - Innehåll

About the organization

De 4 systemvillkoren för ett hållbart samhälle

En tankemodell från Det Naturliga Steget

När vi diskuterar hur vi skall förändra vårt beteende i mer miljövänlig riktning fastnar vi lätt i detaljer om vilket beteende som är bättre eller sämre. En bättre frågeställning är: Leder denna förändring i rätt riktning, mot ett uthålligt samhälle? Då är Det Naturliga Stegets fyra systemvillkor en bra kompass.
I ett hållbart samhälle bygger naturens kretslopp upp minst lika mycket förnybara resurser som konsumeras samtidigt som avfallsmängderna hålls tillräckligt låga. Naturens kretslopp omger samhället, och sätter de ramar vi lever inom. Naturens kretslopp drivs av solen. Solen tillför energi som växterna kan ta tillvara, och värme strålar ut i rymden. Växtcellerna använder solenergin för att bygga upp resurser, som konsumeras av djur- och människocellerna.

Ett hållbart samhälle lever av små flöden från berggrunden av metaller och andra mineraler, och av större flöden dels från naturens produktion, t ex av fiske, skog och åker, dels från återvinning inom samhället. Avfallet från samhällets produktion går tillbaka till naturen som synliga och osynliga sopor. I ett hållbart samhälle är dessa flöden av sådan kvalitet och kvantitet att naturens kretslopp hinner med, samtidigt som de är tillräckligt stora för att försörja alla människor.

Systemvillkoren

Systemvillkor 1:

När samhället är hållbart utsätts inte naturen* för systematiskt ökande koncentrationer av ämnen som utvunnits från jordskorpan.

I ett hållbart samhälle tar vi tillvara på det som hämtats från berggrunden, så att koncentrationerna av dessa ämnen inte längre ökar i naturen (ekosfären). Hushållning med t ex metaller sker i alla delsteg: från utvinning vid gruvan, till användning, återanvändning och materialåtervinning i samhället.

Gruvdriften är begränsad, speciellt av sådana mineraler som är ovanliga i naturen som t ex tungmetallerna kadmium och kvicksilver. Sannolikheten för att sådana metaller skall öka i koncentration är annars mycket stor. Det gäller även om vi inte använder dem slösaktigt.

Systemvillkor 2:

När samhället är hållbart utsätts inte naturen för systematiskt ökande koncentrationer av ämnen som producerats i samhället.

I ett hållbart samhälle får vi inte själva framställa ämnen, avsiktligt eller oavsiktligt, i högre takt än de kan brytas ned och inpassas i naturens kretslopp, eller läggas fast i berggrunden.

Detta villkor ställer, precis som det första villkoret, särskilt stora krav på sådana ämnen som är ovanliga i naturen, eller som i normala fall inte finns där alls. Sådana ämnen måste kunna brytas ner snabbt i naturen, till sådana ämnen som finns där normalt. Om vi vill använda ämnen som är både svårnedbrytbara och naturfrämmande, måste vi använda mycket avancerade rutiner för att undvika risk för koncentrationsökningar i naturen.

Systemvillkor 3:

När samhället är hållbart utsätts inte naturen för systematisk undanträngning genom överuttag eller manipulation.

I ett hållbart samhälle påverkar vi inte ekosystemen rent fysiskt, så att produktionsmöjligheterna och mångfalden försvinner. Vi lever alltså av ”räntan” som naturen ger oss – inte av kapitalet.

Systemvillkor 4:

När samhället är hållbart är hushållningen med resurser så effektiv och rättvis att mänskliga behov tillgodoses överallt.

I ett hållbart samhälle skapas så mycket nytta som möjligt per uttag från och utsläpp till naturen. Samtidigt är fördelningen av resurser tillräckligt effektiv och rättvis för att åtminstone täcka grundläggande mänskliga behov överallt. Hela jordens befolkning lever i välfärd med en resursomsättning som ryms inom systemvillkor 1-3.

* Med naturen avses egentligen ekosfären, dvs området från berggrunden upp till atmosfärens yttersta skikt.

Diskussion

Systemvillkor 4 intar en särroll. Detta systemvillkor är en förutsättning för att lyckas uppfylla de första tre systemvillkoren. Går det åt för stora resurser för att tillfredställa de mänskliga behoven, klarar vi inte att hålla oss inom den resursram som bestämms av systemvillkoren 1 - 3.

Exempel på problem är bristande återvinning, svinn och slöseri på alla nivåer - från den enskilda produkten (t ex en ineffektiv bilmotor) till hela samhällets organisation (t ex onödiga transporter).

Nästan alla miljöåtgärder som vi idag vidtar i samhället, t ex återanvändning, återvinning och energieffektivisering handlar om detta villkor. Men att bara arbeta med effektivisering och resurssnålhet räcker inte. Vi behöver även ta hänsyn till systemvillkor 1-3 vid materialval, val av energikällor etc.

Systemvillkoren som pdf-fil:
Systemvillkoren_2003_Kort.pdf