plg_search_attachments
Sök - Kategorier
Sök - Kontakter
Sök - Innehåll

Policyprogram

Föreningens policyprogram antogs vid årsmöte 25 november 1998. Då förkortade vi föreningens namn SLFM som i Svenska Läkare för Miljön.

Inledning

SLFM är en politiskt obunden organisation för läkare, medicine studerande samt inom medicinen aktiva forskare.

Föreningens syfte är att främja en samhällsutveckling som leder till god livsmiljö och folkhälsa för dagens och morgondagens generationer, såväl nationellt som globalt.

SLFM är associerad till International Society of Doctors for the Environment (ISDE).

SLFM ansluter sig till FN:s allmänna förklaring samt konventionerna om de mänskliga rättigheterna. Alla människor har lika värde och rätt till en tillfredsställande levnadsstandard, trygghet mot hunger och åtnjutande av bästa uppnåeliga hälsa.

SLFM vill påskynda utvecklingen mot ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt uthålligt samhälle. Vi vill stödja en sådan utveckling genom att:

• föra fram vetenskapligt grundade principer och kunskaper om samband mellan miljöfaktorer och hälsa;

• föra fram att människan, såsom en del av naturen, är beroende av friska ekosystem som kan förse oss med luft, vatten och föda av tillräcklig mängd och kvalitet.

Dagens situation

Den rådande samhällssitutationen är inte hållbar ur ett ekologiskt, socialt eller ekonomiskt perspektiv. En förutsättning för ett bra liv och god hälsa är ekosystem med tillräcklig produktionskraft och mångfald för att förse oss med bl a ren luft, rent vatten, tillräcklig och frisk föda, materiellt skydd och mental rekreation. Förstöring av naturen med dess mångfald har även en etisk innebörd som sträcker sig utöver försörjningen av människans egna grundbehov.

Vi kan redan idag urskilja påverkan på såväl den lokala som den globala miljön som direkt eller indirekt leder till ökad sjuklighet eller risk för sjuklighet: den ökande förekomsten av långlivade syntetiska ämnen, tungmetaller och radioaktiva ämnen i vår omgivning, klimatförändringar, ökad UV-ljusinstrålning, brist på rent vatten och hotande vattenbrist i många delar av världen, små och stora naturkatastrofer samt minskande produktivitet i skog, hav och marker.

Att vända samhällsutvecklingen mot ett uthålligt kretsloppssamhälle är vår tids viktigaste överlevnadsfråga.

Framtida hälsorisker

Vi kan framöver förvänta oss ett förändrat sjukdomspanorama orsakat av vår egen påverkan på miljön. Hit hör t ex ökad förekomst av värdburna sjukdomar, cancer, allergiska sjukdomar, förgiftningssjukdomar, undernäring och andra fattigdomssjukdomar. Även Sverige kommer att drabbas av detta om den globala miljöförstöringen får fortsätta.

I delar av världen finns risk att livsmedelssituationen blir katastrofal, med folkvandringar och territoriella konflikter som följd.

Läkarnas roll

Läkare har ett särskilt moraliskt och etiskt ansvar för befolkningens hälsa. Det är därför läkarnas uppgift att föra ut kunskap som är av betydelse för hälsan i samhället. I brist på vetenskapliga bevis kan tydliga indikationer anses tillräckliga för ett ställningstagande i enlighet med den s k försiktighetsprincipen.

Principer för ett hållbart samhälle

Det mänskliga livet har under årmiljonerna utvecklats som en integrerad del av naturen. Hörnpelare i denna utveckling har varit naturens soldrivna kretslopp av vatten samt de biogeokemiska kretsloppen. De balanserade nivåerna av molekylers halter i biosfären, den ekologiska homeostasen, regleras av dessa kretslopp, och är grundvalen för mänsklighetens existens.

Den linjära resurshanteringen innebär att ämnen tas upp ur jordskorpan och/eller produceras i samhället, används och sedan tillåts ackumulera som föroreningar någon annanstans såsom i marker, luft och vatten. Detta leder till miljöförstöring som på kort sikt hotar ovanstående balans och på lång sikt allt högre liv på jorden.

Samhället måste baseras på att omsättningen av materiella resurser integreras i naturens kretslopp. En uthållig hantering av resurserna innebär bl a mer sofistikerade sätt att omsätta resurser, så att hushållningen av resurser blir så effektiv som möjligt sett mot de mänskliga behoven.

Vidare måste ekosystemen vårdas så att deras långsiktiga produktivitet bibehålls samt att koncentrationsökningen i ekosfären av olika ämnen upphör.

Fyra s k systemvillkor karaktäriserar det bärkraftiga kretsloppssamhället. Systemvillkoren har formulerats av forskare tillsammans med stiftelsen Det Naturliga Steget.

Vid omställningen från en linjär resurshantering till cykliska resursflöden kan systemvillkoren användas som en vägvisare eller kompass.

  1. När samhället är hållbart utsätts inte naturen* för systematiskt ökande koncentrationer av ämnen som utvunnits från jordskorpan
    I ett hållbart samhälle tar vi tillvara på det som hämtats från berggrunden, så att koncentrationerna av dessa ämnen inte längre ökar i naturen (ekosfären). Hushållning med t ex metaller sker i alla delsteg, från utvinning vid gruvan, till användning, åveranvändning och materialåtervinning i samhället.
  2. När samhället är hållbart utsätts inte naturen för systematiskt ökande koncentrationer av ämnen som producerats i samhället.
    I ett hållbart samhälle får vi inte själva framställa ämnen, avsiktligt eller oavsikligt, i högre takt än de kan brytas ned och inpassas i naturens kretslopp, eller läggas fast i berggrunden.
  3. När samhället är hållbart utsätts inte naturen för systematisk undanträngning genom överuttag eller manipulation.
    I ett hållbart samhälle påverkar vi inte ekosystemen rent fysiskt, så att produktionsmöjligheterna och mångfalden försvinner.
  4. När samhället är hållbart är hushållningen med resurser så effektiv och rättvis att mänskliga behov tillgodoses överallt.
    I ett hållbart samhälle skapas så mycket nytta som möjligt per uttag från och utsläpp till naturen. Samtidigt är fördelningen av resurser tillräckligt effektiv och rättvis för att åtminstone täcka grundläggande mänskliga behov överallt.
* med ”naturen” avses egentligen ekosfären d v s hela området från berggrundens yttersta begränsning till och med atmosfärens yttersta skikt.

Jämlik fördelning av jordens resurser


För att alla människor skall få en acceptabel hälsa behövs en förbättrad materiell levnadsstandard för en stor del av jordens befolkning. För att uppnå detta krävs en effektivisering och omfördelning av resursförbrukningen. Vad vi menar med hög levnadsstandard och ett gott liv behöver i en utvecklad kultur inte vara direkt kopplat till resursflödenas storlek. Med modern teknik kan samma mänskliga tjänst förmedlas med lägre resursflöden, samtidigt som utrymmet för kulturutveckling är närmast obegränsat.

De problem vi har i dagens utvecklade industrisamhälle är att vi sedan länge lämnat den verkliga resursbristen bakom oss, men trots detta fortsätter att mäta den ekonomiska utvecklingen i gamla mått. Den gamla bristen på resursflöden har nu bytts mot nya knappheter: brist på meningsfullt arbete, brist på social gemenskap och kulturellt engagemang, brist på friska ekosystem etc. Den ekonomiska utvecklingen måste därför mätas och beskrivas med andra mått.

En mer miljövänlig ekonomi kan till exempel innebära skatteväxling från arbetskraft till råvaror, skuldavskrivning för fattiga länder och en ansvarsfull kulturell/ekonomisk utveckling inom och mellan länder.

Internationella samfund som FN, FAO, Världsbanken, WHO och EU är viktiga i detta sammanhang, liksom de olika världshandelsorganisationerna.

Policyprogrammet som pdf-fil